Papper i ATA.
Bibliogr., se A. Kock nedan.

SBL, SMoK.

Ad patriam illustrandam. Hyllningsskr. till Sigurd Curman (1946);
T. J. Arne, H. H. som förhistoriker (Ord och bild, 17, 1908, s. 215–218);
—, H. H. som förhistoriker (Fornvännen 1934, s. 317–326);
E. Beskow, Minnesord vid H. H:s jordfästning (1913);
S. Hedin, Inträdestal [över H.] (SA:s handlingar ifr. år 1886, 25, 1911–1913, s. 155–246);
B. Hildebrand, H. H: Ett sekelminne 1842–1942 (Fornvännen 1943, s. 1–27);
—, H. H. Till hundraårsminnet (Scandia, 15, 1943, s. 95–157);
S. Hildebrandsson, Tal … öfver H. H. (1913);
S. B. F. Jansson, Om det svenska runverket (HT, 61, 1941, s. 317–320);
A. Kock, H. H. (KVAÅ 1917, s. 273–292, jämte bibliogr. över H:s viktigare skrifter, s. 293–298);
A. Lindblom, De gyllene åren (1952, s. 64–68);
O. Ljungström, Oscariansk antropologi: etnografi, förhistoria och rasforskning under sent 1800-tal (2004);
B. Nerman, Den gotländska fornforskningens historia (KVHAA:s handlingar 59:2, 1945);
N. V. E. Nordenmark, Kring Tycho Brahe jubileet 1901 (Populär astronomisk tidskrift 1952, s. 15–22);
G. Retzius, Biografiska anteckningar och minnen, I (1933, s. 176 ff.);
J. Roosval, H. H. och den svenska medeltidskonsten (Ord och bild, 17, 1908, s. 219–224);
B. Salin, [nekr.] (Ymer, 1913, s. 186–195);
B. Schnittger, H. H. (Præhistorische Zeitschrift, 5, 1913, s. 599 ff.);
H. Schück, SA;
S. Stenström, Gustaf Brusewitz: Gustaf Brusewitz korrespondens med Bror Emil och H. H. samt självbiografien i brev till Karl August af Schmidt (1984);
B. Thordeman, H. H. som medeltidsforskare (Fornvännen 1934, s. 327–336);
H. Wieselgren i Idun, nr 14, 1902.