Jenny Andersson

Som forskare har Jenny Andersson publicerat sig internationellt med en imponerade bredd och kvalitet, inte minst i tidskrifter med peer-review. Hon har dessutom skrivit ett stort antal artiklar och bokkapitel på svenska. I hennes vetenskapliga produktion inryms även flera monografier, utgivna på ledande internationella och svenska förlag. Between growth and security: Swedish social democracy from a strong society to a third way är en omarbetad version av avhandlingen för en internationell publik. Det internationella och komparativa temat stärks ytterligare i boken The Library and the Workshop: Social Democracy and Capitalism in the Knowledge Age, utgiven på Stanford University Press (2009). Den är en jämförelse mellan Storbritannien och Sverige skriven också för den bredare samtida europeiska diskussionen om EU:s sociala modell. 2009 gav Jenny Andersson ut den uppmärksammade boken När framtiden redan hänt: socialdemokratin och folkhemsnostalgin.

Framtidsstudiernas historia är ett delvis annorlunda tema som Jenny Andersson forskat kring under sin tid på Institutet för framtidsstudier, och som hon tagit vidare i sitt ERC-projekt. I boken The Future of the World: Futurology, Futurists, and the Struggle for the Post Cold War Imagination, publicerad på Oxford University Press (2018), har hon analyserat framtidsstudiernas intellektuella historia. I boken Slaget om framtiden: forskningens roll i konflikten mellan tillväxt och miljö (samförfattad med kulturgeografen Erik Westholm), är fokus riktat mot ett antal konkreta exempel från den svenska skogsforskningen och forskningen om Arktis.

Jenny Andersson har varit redaktör för flera volymer som breddar analysen av ekonomiska och sociala aspekter på socialpolitiken och fördjupar analysen av framtidsstudier. Den senaste antologin Marknadens tid: mellan folkhemskapitalism och nyliberalism (2023), utgiven tillsammans med Orsi Husz, Nikolas Glover och David Larsson Heidenblad, är en populärt hållen bok kopplad till hennes forskning om marknadiseringen av det svenska samhället.

För närvarande leder hon det vetenskapliga programmet Neoliberalism in the Nordics: A new historical field, med stöd från Riksbankens Jubileumsfond 2020–2026.

Läs mer om Akademiens nyinvalda ledamöter här.

Kungl. Vitterhetsakademiens ledamöter kommer från de humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Antalet arbetande ledamöter är cirka 120 fördelat på den historisk-antikvariska klassen och den filosofisk-filologiska klassen. Vitterhetsakademien har dessutom hedersledamöter, utländska ledamöter, svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det totala antalet ledamöter är cirka 175. Att bli invald i Vitterhetsakademien är ett erkännande för framstående och betydelsefulla insatser inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning samt inom kulturmiljövård.