Bokmässan 2021: Akademien på Forskartorget

Vitterhetsakademien är tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond huvudarrangör av Forskartorget och tar i de egna programpunkterna upp aktuell forskning och utgivning som bland annat handlar om det gröna kulturarvet och 1600-talets kartor.

Forskartorget är Bokmässans största arena för populärvetenskap där framstående forskare presenterar de senaste forskningsrönen – inom allt från samhällsvetenskap till humaniora, litteratur, språk, medicin, teknik och utbildningsvetenskap – så att de blir tillgängliga för alla.

Vitterhetsakademiens egna programpunkter på Forskartorget 2021:

Sveriges första lantmätare
1628 sjösattes en systematisk kartering av det dåvarande Sverige på uppdrag av Gustav II Adolf. En kår av statliga lantmätare utbildades och arbetet med att kartera den svenska landsbygden inleddes. Arbetet resulterade i cirka tolvtusen kartor som finns bevarade från stormaktstidens Sverige.
Medverkande: Clas Tollin, docent i agrarhistoria

Människan och fröer – ett ömsesidigt beroende
I en värld med accelererande klimatförändringar, expansionen av monokultur och förlust av biologisk mångfald kan och bör relationerna mellan människan och fröer diskuteras ur många perspektiv. Ett antal tvärvetenskapliga studier ur samtida och historiska perspektiv presenteras.
Medverkande: Bengt G. Karlsson, professor, Stockholms universitet och Annika Rabo, professor emeritus

I trädgårdens spår
Arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor lämnar spår av de äldsta trädgårdsodlingarna i Sverige. Kulturväxter, mystik och magi är andra pusselbitar i vår förståelse av människans odlande. Presentation av den första av tre planerade böcker om Svensk trädgårdshistoria med fokus på förhistorisk tid fram till tidigmodern period.
Medverkande: Matti Wiking Leino, docent, Stockholms universitet, Jens Heimdahl, fil. dr, Statens historiska museer och Anna Andréasson Sjögren, trädgårdsarkeolog, Stockholms universitet.

Vårt gröna kulturarv
I tusentals år har bönder sparat en del av skörden som utsäde till kommande års odling. Under det senaste århundradet har dessa lokalt anpassade grödor, så kallade lantsorter, ersatts av moderna sorter på många håll. Med klimatförändringar och matbrist lyfts dessa grödors potential fram: de har ett stort genetiskt värde och är kulinariskt, kulturellt, religiöst och ekonomiskt viktiga.
Medverkande: Professor Jenny Hagenblad, Linköpings universitet, Matti Leino, docent, Stockholms universitet, Bengt G. Karlsson, professor, Stockholms universitet, Annika Rabo, professor emeritus, Stockholms universitet.