Kungliga Vitterhetsakademin

Till minne av Mats P. Malmer 100 år

Den 18 oktober är det 100 år sedan den tidigare ledamoten i Vitterhetsakademien Mats P. Malmer föddes (1921–2007). Akademiens arbetande ledamot Anders Andrén, professor i arkeologi, har skrivit en text som uppmärksammar Malmers liv och gärning.

Malmer, som var en av Sveriges mest namnkunniga arkeologer, växte upp i en intellektuell och debattglad lärarfamilj i Höganäs. Efter studentexamen på reallinjen och krigsårens militärtjänst inledde han humanistiska studier i Lund med latin, pedagogik och historia. Tack vare inspirerande lärare fastnade han för arkeologin och tog en fil lic-examen i ämnet 1953. Sex år senare lämnade Malmer Lund, för att bli chef för sten- och bronsåldersavdelningen vid Statens historiska museum i Stockholm. Under sin museiperiod disputerade han i Lund 1962, och erhöll samtidigt docent-titel. Han var därefter verksam som professor i Lund 1970–1973 och i Stockholm 1973–1987.Malmer var något så ovanligt som en lysande praktisk och teoretisk arkeolog i en och samma person. Redan i slutet av 1940-talet visade han hur viktig den detaljerade fyndkontexten är för den arkeologiska tolkningen. Han betonade alltid att framsteg inom arkeologin, i form av nya förståelsehorisonter, är resultat av såväl nya fynd som nya tankar. Malmer var själv starkt präglad av den analytiska filosofin, vilket kommer till tydligt uttryck i doktorsavhandlingen Jungneolitische Studien från 1962. Den handlar om den svensk-norska stridsyxekulturen under yngre stenåldern och dess europeiska förbindelser. Arbetet är en kritisk uppgörelse med mellankrigstidens etniska tolkningar inom arkeologin. I stället för att likställa olika arkeologiska kulturgrupper med skilda folk argumenterade Malmer för idéspridning av materiell kultur och för lokala förutsättningar som bakgrund för olika materiella uttrycksformer. Men avhandlingen var i minst lika hög grad en metodisk uppgörelse med det Malmer kallade ”impressionismen” i arkeologin, det vill säga det lättvindiga sätt på vilket många arkeologer beskrev sitt material. Han krävde tydliga definitioner av grundläggande kategorier som tid, rum och typologi. Därmed öppnade han för en teoretisk och metodisk debatt, som senare i anglosaxisk tradition har kommit att kallas den nya arkeologin.

Redan året efter avhandlingen fortsatte Malmer att utmana den arkeologiska impressionismen i Metodproblem inom järnålderns konsthistoria, och senare även i förhållande till hällristningar från bronsåldern. Likväl var det den kulturellt mycket komplexa yngre stenåldern, som stod hans hjärta närmast. Han återvände till avhandlingens problematik i undersökningarna av Alvastra pålbyggnad på 1970-talet och så sent som 2002 sammanfattade han sina idéer om perioden i The Neolithic of South Scandinavia.

Malmer förde sin metoddiskussion om rationalism och empiri i första hand i en nordisk forskarmiljö, men efterhand uppmärksammades han också internationellt som en av den nya arkeologins främsta företrädare. Han invaldes som ledamot i flera svenska och utländska lärda sällskap, bland andra Vitterhetsakademien, Deutsches archäologisches Institut, Society of Antiquaries och British Academy. Symptomatiskt nog är Malmer den enda skandinaviska arkeolog, verksam efter andra världskriget, vilken uppmärksammas i verket The Great Archaeologists från 1999.

För många gjorde Mats Malmer ett stillsamt, nästan tillbakadraget intryck, men i mindre kretsar var han mycket social, engagerad och debattglad. Hans pedagogiska ådra gjorde honom till en uppskattad, men också krävande lärare. Som forskare och debattör var han analytiskt skarp, men också nyfiken, road och djupt engagerad av såväl samtiden som det avlägset förflutna. Livet igenom var Malmer trogen sin kritiskt realistiska kunskapssyn. Han sökte den mänskliga och mångfacetterade sanningen om forntiden, i skärningspunkten mellan humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Därför stod han mycket främmande inför postmoderna strömningar. För honom öppnade de för den sortens relativism och politiska övertolkningar, som han förknippade med 1930-talets arkeologi, och som han ägnade ett helt forskarliv åt att bekämpa.

Mats P. Malmer avled den 3 oktober 2007, strax före sin 86-årsdag. Nio år efter hans död utkom antologin Archaeology as fact and fiction: Mats P. Malmer’s archaeological writings 1948–2002. Den är redigerad av Stig Welinder och innehåller Malmers viktigaste artiklar översatta till engelska.

Anders Andrén, professor i arkeologi, ledamot och tidigare vice preses i Kungl. Vitterhetsakademien.

Publicerad den   Ledamöter

Till startsidan
Instagram
Twitter
Facebook
Digitaltmuseum
My newsdesk

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Telefon: 08-440 42 80

E-post: kansli@vitterhetsakademien.se


Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm


Integritetspolicy/GDPR

Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm


Fakturaadress:

Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm

 

Bankgiro: 535-3552


© KUNGL. VITTERHETSakademien