Gad Rausings pris 2022

Redan i sitt avhandlingsarbete, framlagt vid universitetet i Salzburg år 2000, behandlade Marie-Louise Bech Nosch arbetets organisering inom mykensk textilindustri. Under åren 2009 till 2017 initierade och ledde hon sedan tre stora internationella forskningsprogram med fokus på textilhistoria. Samtidigt spelade hon en avgörande roll vid etableringen av det danska forskningsrådets excellenssatsning Centre for Textile Research, vars ledare hon var under perioden 2005 till 2016. 2017 utsågs hon till full professor i antik historia vid SAXO-institutet, Köpenhamns universitet.

Inom Marie-Louise Bech Noschs forskning finns två tematiska tyngdpunkter. Den första handlar om hur textilproduktionen på Knossos var organiserad och vad den i sin tur säger om det dåtida samhället. Den andra handlar om den kulturella förståelsen av textilproduktion i den grekiska världen. Inom ramen för det första temat studerade Nosch lertavlor med Linear B-inskrifter som bevarats från minoiska och mykenska palats. Genom att identifiera skrivarnas individuella stilar kunde hon påvisa en hög grad av specialisering inom denna yrkesgrupp liksom förekomsten av en avancerad begreppsapparat; resultaten presenterades i monografin The Knossos Od Series: an epigraphical study (2007) och i ”Methodological Considerations Regarding the Parameters for the Classification of the Knossos Od Tablets” (2011). Nosch motbevisade även den tidigare forskningens antagande om att all produktion var organiserad som ”ta-ra-si-ja” (en form av förlagssystem); se ”More Thoughts on the Mycenaean ta-ra-si-ja System” (2006). Som den första kunde hon även presentera siffror för hur omfattande tillverkningen av ylletyger var; se ”From Texts to Textiles in the Aegean Bronze Age” (2012) och ”The Textile Logograms in the Linear B-Tablets” (2012).

Inom ramen för det andra temat har Marie-Louise Bech Nosch och hennes medarbetare övertygande demonstrerat vikten av att kombinera insikter inom natur- och samhällsvetenskap, genusstudier, filologi och litterär analys. Hon har fastställt den tidigare förbisedda betydelsen av linodling och linneproduktion i Grekland, och frilagt de kulturella betydelser som knöts till vävande. Särskild uppmärksamhet har riktats mot hennes båda artiklar ”Voicing the Loom: Women, Weaving, and Plotting” (2014) och “The Loom and the Ship in Ancient Greece: Shared Knowledge, Shared Terminology, Cross-Crafts or Cognitive Maritime-Textile Archaeology?” (2015). Här visar Nosch att det fanns viktiga begreppsliga kopplingar mellan vävstolen, skeppet och lyran. Närmare bestämt var terminologin för skeppets olika delar relaterade till vävstolens olika delar och dess karaktäristiska rörelser. På samma sätt fanns det begreppsliga överlappningar mellan vävstolens och lyrans olika komponenter. Viktigt i sammanhanget är att vävstolen var ett kvinnligt kodat redskap, under det att skeppet var manligt kodat. Sammantaget belyser dessa analyser hur den allerstädes närvarande tillverkningen av tyg inspirerade och formade de ord och de begreppsapparater som utvecklades inom helt andra samhällsområden i det antika Grekland.

I monografin European textile production: fashion, production and consumption in Antiquity (2011) ger Nosch en inflytelserik presentation av forskningsfältet. Tillsammans med kollegor har hon redigerat en lång rad antologier, såsom till exempel The medieval broadcloth: changing trends in fashion, manufacturing and consumption (2009); Wearing the cloak: dressing the soldier in Roman times (2012); Textile production and consumption in the ancient Near East: archaeology, epigraphy, iconography (2013); Fashionable encounters: perspectives and trends in textile and dress in the early modern Nordic world (2014); Global textile encounters (2015); Spinning fates and the song of the loom: the use of textiles, clothing and cloth production as metaphor, symbol and narrative device in Greek and Latin literature (2016); Gaben, Waren und Tribute: Stoffkreisläufe und antike Textilökonomie (2019).

Marie-Louise Bech Nosch är född 1970 och professor i historia vid Köpenhamns universitet. Hon har studerat i Neapel, Nancy och Salzburg och även arbetat i Wien, men huvuddelen av hennes akademiska gärning har utförts i Danmark.

Marie-Louise Bech Noschs arbete har bidragit till att göra Köpenhamn till ett ledande centrum för historisk textilforskning. Genom hennes och medarbetarnas många publikationer har forskningen om textilier i den antika Medelhavsvärlden och det förhistoriska Europa i grunden förändrats. Noschs egna bidrag rör främst det mykenska Grekland, men hon har även publicerat studier rörande andra områden och perioder. Under Noschs skickliga ledning har Centre for Textile Research i Köpenhamn blomstrat. Som lärare och ledare har hon inspirerat, fostrat och hjälpt fram många yngre forskare.

Nosch har varit vice ordförande för det danska forskningsrådet och ledamot av Velux-fonden, och är ledamot av den danska UNESCO-kommittén. Hon är ledamot av Det Kongelige Danske Videnskabenes Selskab i Köpenhamn, Europäische Akademie der Wissenschaften und Künste i Salzburg samt korresponderande ledamot av Österreichische Akademie der Wissenschaften. Hon har mottagit ett stort antal prestigefyllda priser såsom Michael Ventris-priset år 2001 (för hennes studier av Linear B), the Iris Foundation Award for Outstanding Mid-Career Scholars (2009), Alexander von Humboldt Stiftung Anneliese Maier Award (2013), och Dronning Margrethe IIs Videnskabspris (2019).