Seminarium: Humanioras och samhällsvetenskapernas betydelse i dag och i morgon

Den 9 april arrangerade Vitterhetsakademien seminariet Humanioras och samhällsvetenskapernas särskilda relevans för dagens och morgondagens samhälle. Forskare och riksdagspolitiker möttes för att diskutera betydelsen av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Under seminariet uppmärksammades ämnesområdets betydelse och ställning från olika perspektiv av deltagare från landets stora lärosäten och från våra nordiska grannländer. Även representanter från vetenskapsjournalistiken medverkade för att diskutera sina utmaningar.

Fyra korta föredrag – under den samlande rubriken Om historieforskningens betydelse och särskilda relevans för dagens och morgondagens samhälle – var ett särskilt inslag under dagen:

Kunskap om det förflutna för att kunna förstå samtiden och forma framtiden, Sofia Lodén, Sveriges Unga Akademi.

Om historiens skada och nytta. Historiebruk för ett framgångsrikt samhällsbygge, Peter Aronsson, rektor för Linnéuniversitetet, professor i historia samt ledamot i Vitterhetsakademien.

Vad historien kan lära oss: om språkets makt och möjligheter, Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska, Stockholms universitet.

En livsviktig fråga: syntetiskt liv, artificiell intelligens och astrobiologi, David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria, Lunds universitet samt ledamot i Vitterhetsakademien.

Håkan Möller, professor i litteratur, Göteborgs universitet, vice preses och ledamot i Vitterhetsakademien, höll välkomstanförandet.

Kommentar till föredragen av Akademiens ständige sekreterare Maria Ågren:
Riksdagsledamöter och forskare inom humaniora och samhällsvetenskap samlades kring temat historieforskningens betydelse och särskilda relevans för dagens och morgondagens samhälle. Sofia Lodén, professor i franska vid Stockholms universitet och ordförande för SUA, Sveriges Unga Akademi, använde sentensen ”inget kommer av inget” som röd tråd för att diskutera hur en tids kulturella uttryck är beroende av andra tiders uttryck. Med hjälp av exempel från Shakespears Kung Lear, de medeltida Eufemiavisorna och Astrid Lindgrens barnböcker visade hon att författarna byggde på äldre förlagor och var medvetna om sitt historiska beroende. Ett annat föredrag hölls av Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid Stockholms universitet, och handlade om hur språket ”förgiftades” i nazismens tredje rike, men också om hur olika individer blev medvetna om denna förgiftning och kunde distansera sig från den. Peter Aronsson, professor i historia och rektor för Linnéuniversitetet, diskuterade hur det förflutna framställts på olika Nationalmuséer och David Dunér, professor i idéhistoria vid Lunds universitet, diskuterade vad ”liv” är och vad liv i rymden skulle kunna vara. Avslutningsvis gav riksdagsledamöterna Hans Ekström och Ulrik Nilsson humoristiska och samtidigt djupt initierade kommentarer till föredragen.