Drottning Lovisa Ulrika instiftade Kongl. Swenska Witterhets Academien den 20 mars 1753. Dagens akademi, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, eller i dagligt tal Vitterhetsakademien, har som sitt främsta syfte att främja och finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård. Verksamheten finansieras genom donationer, stiftelser och fonder. Vitterhetsakademien äger och förvaltar också kulturfastigheterna Skånelaholms slott i Uppland, Stjernsunds slott i Närke, kulturreservatet Stensjö by i Småland, Borgs by och fornborgen Gråborg på Öland samt Rettigska huset i Stockholm där även kansliet ligger.
Akademien främjar och stödjer forskning genom att finansiera forskartjänster, forskningsprojekt, publikationer, symposier, konferenser, internationaliserings- och digitaliseringsprojekt, resebidrag och stipendier. Flera forskningssamarbeten sker med såväl universitet och forskningsfinansiärer, t.ex. Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond, som andra kungliga akademier. Akademien samverkar med internationella, vetenskapliga organisationer och utländska akademier. Akademien är också remissinstans på regeringens eller offentlig myndighets begäran eller när Akademiens intressen kräver det. Vid den årliga högtidssammankomsten, som äger rum den 20 mars till minne av instiftandet, delar Akademien ut priser, belöningar och medaljer till förtjänta forskare. Akademien har en egen utgivningsverksamhet med skrift- och bokserier och ger även stöd till angelägna forskningstidskrifter.
Akademiens ändamål och arbetsformer är:
Vitterhetsakademiens verksamhet och organisation var under lång tid nära knutet till Riksantikvarieämbetet, bl.a. i frågor som rörde fornminnesvård, historiska museisamlingar och publicering. Från 1786 var riksantikvarien också Akademiens sekreterare. Genom en donation i början av 1880-talet fick Akademien möjlighet att i högre utsträckning ta egna initiativ och 1975 skiljdes Akademien och Riksantikvarieämbetet åt organisatoriskt. Sedan dess är Akademien ett fritt lärt samfund till stöd för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt för kulturmiljövård. Under åren har åtskilliga donationer hjälpt till att bygga upp ett ansenligt kapital, till viss del bundet i stiftelser och fonder med särskilda ändamål inom vetenskap, forskning och kulturmiljövård.
Akademien stödjer en omfattande konferens- och symposieverksamhet och strävar efter att finansiera projekt med högt vetenskapligt värde och projekt som inte prioriteras av offentliga anslagsgivare. Årliga utlysningar för flera av stiftelserna och fonderna görs men ofta är det Akademien eller dess ledamöter som tar initiativ till större insatser. I flera aktuella fall har det rört sig om mycket långsiktiga projekt, som av olika skäl inte har kunnat igångsättas eller fullbordas med offentligt stöd.
Kungl. Vitterhetsakademiens stadgar
Akademiens syfte regleras i stadgarna Pdf, 156.2 kB. (senast fastställda den 27 juni 2019).
Som framgår av stadgarnas ändamålsparagraf verkar Akademien inom ett brett område, huvudsakligen definierat som humaniora och samhällsvetenskap. Inom detta område finns åtskilliga discipliner men alla av dessa är inte företrädda bland de ca 130 arbetande svenska ledamöterna. När de av Gustav III fastställda stadgarna ändrades för andra gången – det skedde 1933 – infördes en indelning i två klasser, en filosofisk-filologisk och en historisk-antikvarisk, och den är alltjämt i kraft.
Till namnen är klasserna exklusivt humanistiska men i praktiken finns ledamöter från övriga fakulteter i båda. Antalet rum skall vara 30 i vardera för ledamöter under 72 år. Akademien väljer numera normalt inte in någon som fyllt 60 år och ledigförklarar inga rum förrän innehavarna uppnått 72 års ålder. De som passerat denna gräns kvarstår givetvis som ledamöter med allt vad det innebär av rättigheter och skyldigheter. Av den anledningen är antalet arbetande svenska ledamöter ungefär dubbelt så högt som de disponibla rummen. Akademien kan också välja in hedersledamöter, utländska ledamöter samt svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det samlade ledamotsantalet närmar sig därigenom 200, av dessa brukar 60–70 ledamöter närvara vid Akademiens månatliga sammankomster.
Akademiens styrelse, Förvaltningsutskottet, består av preses, vice preses, sekreteraren och vice sekreteraren samt fem ledamöter, som väljs av akademien in pleno. För vetenskapliga frågor utser Akademien årligen fem permanenta kommittéer. Därutöver brukar ett växlande antal arbetsgrupper tillsättas för speciella uppgifter, t.ex. som rådgivande eller beslutande organ för vissa forskningsprojekt. Preses och vice preses väljs för två år, med möjlighet till omval, medan sekreteraren och vice sekreteraren väljs – likaledes bland de arbetande svenska ledamöterna – för tre år. Den ständige sekreteraren förutsätts arbeta minst halvtid. Till sin hjälp har ledningen ett kansli.
Akademiens arkiv och bibliotek är enligt överenskommelse organisatoriskt inlemmade i Riksantikvarieämbetet.
Vid Akademiens kulturfastigheter finns både fast anställd personal och tillfälligt anställda.
Årsberättelse 2023 Pdf, 1.9 MB.
Årsberättelse 2022 Pdf, 120.3 kB.
Årsberättelse 2021 Pdf, 3.6 MB.
Årsberättelse 2020 Pdf, 110.5 kB.
Årsberättelse 2019 Pdf, 90.1 kB.
Årsberättelse 2018 Pdf, 79.7 kB.
Årsberättelse 2017 Pdf, 131.6 kB.
Årsberättelse 2016 Pdf, 379.8 kB.
Årsberättelse 2015 Pdf, 81.8 kB.
Årsberättelse 2014 Pdf, 88.8 kB.
Årsberättelse 2013 Pdf, 91.9 kB.
Årsberättelse 2012 Pdf, 78.5 kB.
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Telefon: 08-440 42 80
E-post: kansli@vitterhetsakademien.se
Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm
Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm
Fakturaadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm
Bankgiro: 535-3552
© KUNGL. VITTERHETSakademien