Kungliga Vitterhetsakademin

Akademiforskare

inriktning på Society’s Big Questions utsedda 2017

Adel Daoud

Impact of economic crises on families in low and middle-income countries

Adel Daoud disputerade i sociologi 2011 med avhandlingen Scarcity, Abundance, and Sufficiency – Contributions to Social and Economic Theory, vid Göteborgs universitet. Hans övergripande forskningsvision är att använda statistikens prediktiva kraft, guidat av de konceptuella insikterna som socio-ekonomisk teori erbjuder, för att förklara hur global fattigdom och ojämlikheter är möjliga trots att världssamfundet har mer än tillräckliga resurser.

Som akademiforskare vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, analyserar Adel effekterna av ekonomiska kriser på familjers livsvillkor i låg- och medelinkomstländer. Metodologisk samarbetar han med datavetare för att anpassa maskininlärning algoritmer för att identifiera effekten av kriser och socialpolitik i stora databaser.

Adel Daoud är även honorary research fellow vid Center for Business Research, University of Cambridge; Turing Fellow vid the Alan Turing Institute, London; samt Bell Fellow vid Harvard University. Hans forskning har publicerats i tvärvetenskapliga tidskrifter som: TheProceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), Social Science & Medicine, PloS ONE,World Development, American Journal of Economics and Sociology,Cambridge J of Economics, British Journal of Sociology of Education, och Ecological Economics. Kontakt och mer info på Göteorgs universitet.

Hanne Fjelde

Democracy Derailed? The political legacies of electoral violence

Hanne Fjelde disputerade vid Uppsala universitet 2009 med en avhandling som studerade sambandet mellan statskapacitet, politisk maktutövande och risken för inbördeskrig – med särskilt fokus på icke-demokratiska länder. Hanne Fjelde har sen dess arbetat med att studera orsaker till våld i samband med politiska val, dels genom analys av globala data, dels genom fallstudier, däribland av Kenya. Hon har också forskat på sambandet mellan klimatförändringar och konflikt, samt våld mot icke-stridande parter under inbördeskrig, däribland civila och freds-bevarande trupp.

Som akademiforskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet kommer Hanne Fjelde att studera hur politisk våld – i synnerhet i samband med val – påverkar ett lands förutsättningar för demokratisering och demokratisk konsolidering, samt hur det kan påverka risken för återgång till mer autokratisk styresätt. Forskningen kommer dels bygga på jämförelser av global data från en längre tidsperiod, samt mer ingående fallstudier av Nigeria och Tanzania. Kontakt på universitetets hemsida.

Agustín Goenaga Orrego

Democracy Derailed? The political legacies of electoral violence

Agustín Goenaga är verksam som forskare på Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Han avlade sin doktorsexamen i statsvetenskap vid University of British Columbia (UBC) år 2015 med avhandlingen The Social Origins of State Capacity: Civil Society, Political Order and Public Goods in France (1789-1970) and Mexico (1810-1970). Mellan 2015 och 2017 var han anställd som postdoktor inom forskningsprojektet “State-Making and the Origins of Global Order in the Long Nineteenth Century and Beyond” (STANCE) vid Lunds universitet.Hans forskning placerar sig i skärningspunkten mellan jämförande politik, politisk utveckling och demokratiteori, med särskilt intresse för förhållandet mellan statsbildning och demokratisering.

Som forskare vid Vitterhetsakademien kommer han utveckla ett nytt projekt om “the Deliberative Capacity of Democratic Systems”. Detta projekt har tre huvudsakliga mål: (1) att identifiera institutionella förutsättningar för de kommunikationsprocesser som styr formeringen av kollektiva preferenser i moderna demokratier; (2) att förklara framträdandet och tillbakagången av sådana institutionella förutsättningar; samt (3) att undersöka den påverkan dessa institutioner har på medborgarnas inställningar till demokrati. Projektet inbegriper en insamling av originaldata från ett urval av europeiska och amerikanska länder, en djuplodande historisk analys som jämför några av dessa fall, samt en uppsättning tvärnationella enkäter och enkätexperiment. Kontakt m.m. på Lunds universitets hemsida och på https://agustingoenaga.com

Chiara Ruffa

Militarizing rescue and relief? Explaining civil-military patterns of interaction in migrants’ rescue and relief operations

Chiara Ruffa är Akademiforskare vid Institutionen för fred och konfliktforskning vid Uppsala universitet och docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Hennes Vitterhetsakademiprojekt fokuserar på migrationskontroll och uppkomsten och förändringen av en norm för att söka och rädda människor i nöd till sjöss.

Chiaras forskningsintressen ligger i gränslandet mellan statsvetenskap och sociologi med ett särskilt fokus på militära organisationer i okonventionella operationer. Hennes arbete har publicerats i Security Studies, Acta Sociologica, Armed Forces and Society, Security and Defence Analysis, Small Wars and Insurgencies, Comparative European Politics, och som kapitel inom flera redigerade volymer. Hennes bok Military Cultures in Peace and Stability Operations publicerades i maj 2018 på University of Pennsylvania Press. Kontakt och mer information om Chiaras forskning på Uppsala universitets hemsida.

Karl Wennberg

Consequences of demographic and organizational diversity

Karl Wennberg disputerade i företagsekonomi 2009 vid Handelshögskolan i Stockholm på Avhandlingen”Entrepreneurial Exit” som tilldelats flera internationella priser. Efter avhandlingen var han postdoktoral forskare vid Imperial College London och forskar nu vid Linköpings Universitet där han påbörjade sin anställning som akademiforskare med forskningsprogrammet Consequences of demographic and organizational diversity den 1 September 2017.

Karls forskning berör entreprenörskap och utvecklingen av organisationer och branscher, med specifikt fokus framförallt på hur nya företag och organisationsformer påverkar makroutfall såsom konkurrensförhållanden, lönespridning, och ekonomisk tillväxt i branscher och regioner. Som akademiforskare studerar han hur demografisk förändring såsom urbanisering och migration påverkar organisationer och deras utveckling. Kontakt och mer information på universitetets hemsida.

Vitterhetsakademiens forskartjänster utsedda 2015

Gunnar Almevik

kulturhistoriska studier med inriktning mot byggnadshistoria

Gunnar Almevik disputerade i Kulturvård 2012 med avhandlingen Byggnaden som kunskapskälla. Avhandlingen erhöll Kungl. Gustav Adolfs Akademiens pris och omnämnande som "ett viktigt bidrag till förnyelse av den bebyggelsehistoriska forskningen". Han har i sin forskning intresserat sig för metodologiska frågor inom bebyggelsehistoria, hantverk och kulturvård, med angreppssätt präglade av källpluralism och tvärvetenskap. I två pågående forskningsprojekt ligger fokus på forskningsmöjligheter med nya digitala redskap. Som verksamhetsledare för Hantverkslaboratoriet har han också arbetat med praktisk bebyggelsevård och utveckling av hantverkliga kunskaper inom kulturmiljövården

Som akademiforskare vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet kommer Gunnar Almevik att undersöka relationer mellan människa och byggnad, genom att bearbeta och visualisera det medeltida kyrkobyggandet och dess rumsliga och sinnliga aspekter med moderna digitala mätmetoder och modelleringsverktyg. Han påbörjade sin anställning den 1 juli 2015. Mer information på universitetets hemsida.

Niklas Foxeus

religionsmöten

Niklas Foxeus disputerade i religionshistoria 2011 med avhandlingen The Buddhist World Emperor's Mission: Millenarian Buddhism in Postcolonial Burma vid Stockholms universitet. Han bedriver för närvarande forskning inom ramen för ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet som behandlar mötet mellan buddhism och kapitalism i Burma/Myanmar. Hans forskning är främst religionsetnologisk och religionssociologisk med fokus på olika former av buddhism som uppstått i samspel med moderniseringsprocesser, nationsbyggen och globalisering.

Som akademiforskare vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet kommer han att fortsätta forska inom samma fält och undersöka frågor om nationell identitet, konfliktfyllda möten mellan religiösa och etniska grupper samt framväxten av intoleranta former av buddhism. Niklas Foxeus tillträdde sin anställning som akademiforskare den 1 juli 2015. Se även information på Stockholms universitetets hemsida.

Jesper Larsson

kulturhistoriska studier med inriktning mot landskaps- och bebyggelsehistoria

Jesper Larsson disputerade i agrarhistoria 2009 på en prisad avhandling, Fäbodväsendet 1550-1920: Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Han gjorde postdok vid Vincent and Elinor Ostrom Workshop in Political Theory and Policy Analysis vid Indiana Univeristy, Bloomington, USA mellan 2010 och 2012 där han nu är Affiliated faculty. Jesper Larsson är forskarassistent i agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) sedan hösten 2012. Hans forskning kretsar kring gemensamt ägda resurser under tidigmodern tid och den övergripande frågan rör hur brukare kunde lösa problem med gemensamt utnyttjande och undvika allmänningarnas tragedi.

Jesper Larsson påbörjade sin anställning som akademiforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för stad och land den 1 juli 2015. Han kommer att forska om landskapsutnyttjande under 1600-talet i norra Skandinavien. Utgångspunkten är det ökade användningen av kollektivt ägda och brukade resurser under denna tid. Se även information på SLUs hemsida.

Inger Olausson

kulturhistoriska studier med inriktning mot trädgårdshistoria

Inger Olausson disputerade i ämnet agrarhistoria vid SLU 2014, med avhandlingen “En blomstrande marknad. Handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län”. Hon är hortonom och hennes forskningsområde rör den yrkesmässiga trädgårdsodlingens historia.

Som akademiforskare kommer Inger Olausson att studera växtskyddet inom svensk trädgårdsodling i ett historiskt perspektiv, fram till omkring 1940. Hur hanterades och förebyggdes angrepp av skadegörare och sjukdomar inom svensk trädgårdsodlingen innan användningen av kemiska växtskyddsmedel slog igenom på allvar? Studien kopplas till dagsaktuell forskning om metoder förekologisk odling och odling med mindre användning av kemikalier. Hon påbörjade sin anställning som akademiforskare vid Linköpings universitet 1 mars 2015. Den 1 januari valde Inger Olausson att flytta till institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet där hon fortsätter som Akademiforskare. Kontakta Inger Olausson.

Ida Östenberg

det offentliga rummet i den klassiska antiken

Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet, disputerade i Lund 2003 på en avhandling om den romerska triumfprocessionen. En omarbetad version publicerades 2009 (Staging the World. Spoils, Captives, and Representations in the Roman triumphal procession). Ida Östenberg har skrivit ett större antal artiklar, främst om olika aspekter av romersk politisk kultur och färdigställer för närvarande, inom ramen för ett VR-projekt, en monografi som behandlar hur romarna hanterade och mindes militära nederlag. Hon recenserar regelbundet nyutkomna böcker i internationella tidskrifter och hon ägnar sig även åt tredje uppgiften, främst genom artiklar i svensk dagspress, tidskrifter och på sin romerska blogg.

Ida Östenberg påbörjade sin anställning som akademiforskare vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet den 1 juli 2015, där hon driver projektet Conflicted ceremonies. Public mourning in late Republican and early Imperial Rome. Hon undersöker hur man i Rom hanterade, kommunicerade och förhandlade död och sorg vid ritualer och genom minnesmarkörer i det offentliga rummet. Fokus ligger på de sociala, politiska och kulturella spänningsfält som publik död och kollektiv sorg framkallar, och syftet är att nå en större förståelse för romerskt kulturspecifika handlingsmönster under tid av politisk förändring mellan ett republikanskt och kejsartida system. Kontaktinformation och publikationslista på institutionens hemsida.

Till startsidan
Instagram
Twitter
Facebook
Digitaltmuseum
My newsdesk

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Telefon: 08-440 42 80

E-post: kansli@vitterhetsakademien.se


Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm


Integritetspolicy/GDPR

Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm


Fakturaadress:

Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm

 

Bankgiro: 535-3552


© 2020 KUNGL. VITTERHETSakademien