Sebastian Cöllen har tilldelats en akademiforskartjänst inom området Kognition – språk och estetik med projektet ”Att säga det outsägliga. En kognitionslingvistisk analys av metaforikens funktion i Mechthild von Magdeburgs mystika verk” vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Sebastian Cöllen är teol. dr i religionshistoria (2011) och fil. dr i tyska (2019) och har bland annat varit verksam vid Uppsala universitetsbibliotek. I sitt projekt avser Sebastian Cöllen att undersöka texter av Mechthild von Magdeburg utifrån ett kognitionslingvistiskt perspektiv. Fokus ligger på metaforer med funktionen att utmana språkets gränstrakter, passager som manar till tystnad och eftertanke. Ett av syftena är att pröva nyare kognitionsteori mot ett äldre material för att därigenom skapa både ny förståelse av de medeltida texterna och metodutveckling.
Kontakt och mer information på universitetets hemsida.

John L. Huisman har tilldelats en akademiforskartjänst inom området Kognition – språk och estetik med projektet ”Variation and change in body part semantics across Indo‐European”. John L. Huisman har en PhD i lingvistik (2021) och är forskare vid Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet. I sitt projekt kommer John L. Huisman att undersöka relationen mellan kropp, begrepp och språk utifrån hypotesen att föreställningar om kroppen inte är universella utan varierar historiskt och lokalt i ett samspel med språk och begrepp. Arbetet kommer bland annat att utgå ifrån intervjumaterial och en språkhistorisk databas av metaforer på olika språk.
Kontakt och mer information på universitetets hemsida.

Marios Iacovides har tilldelats en akademiforskartjänst inom området Rättsvetenskapen i klimatomställningen med projektet “The Green Deal, Sustainability and EU Competition Law and Policy: Futureproofing Competition for 2050”. Marios Iacovides är juris dr (2016) och universitetslektor i handelsrätt vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Inom ramen för sin akademiforskartjänst kommer han att undersöka målen för den traditionella konkurrensrätten om låga priser och ekonomisk tillväxt inom Europeiska unionen i förhållande till målet om klimatomställning, och även social och ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald. Idéer om såväl “green-growth” som “de-growth” ska också undersökas i relation till aktuell lagstiftning.
Kontakt och mer information på universitetets hemsida.

Gustav Zamore har tilldelats en akademiforskartjänst inom området Medeltidsstudier – nytolkningar, bildbruk och kulturmöten med projektet ”Ecclesiastical Authority and Spatial Practices of Resistance in Western Europe, ca. 1050–1450” vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Gustav Zamore har en PhD i medeltidshistoria (2016) och har bland annat varit verksam som Marie Skłodowska-Curie fellow vid University of Cambridge. I sitt projekt avser han att undersöka kyrkorummet och andra sakrala platser som arenor för politiska konflikter och motståndspraktiker. Projektet bygger vidare på Zamores forskning i Cambridge där han bland annat har skapat en databas med material för sitt projekt. Projektet knyter an till pågående och livaktig forskning om sakrala platser, men där frågor om sådana platser som rum för motstånd och protest mestadels har förbisetts.
Kontakt och mer information på universitetets hemsida.

Kenny Skagerlund har en treårig akademiforskartjänst i ämnet pedagogisk psykologi. Kenny Skagerlund är docent i psykologi och verksam vid Linköpings universitet. Hans övergripande forskningsområde behandlar matematisk förmåga hos barn och varför vissa barn har stora svårigheter att lära sig grundläggande matematik trots att de är begåvade. Forskning visar att dessa problem inte endast påverkar matematisk prestation i klassrummet utan ofta kvarstår in i vuxenlivet.

I sin forskning kommer Kenny Skagerlund att undersöka förekomsten av matematikångest och dess relation till prestation bland sjätteklassare och även undersöka hur två olika typer av interventioner (emotionsreglering och exponering av matematiska uppgifter i lekfulla format) påverkar matematikångest och förbättrar matematiska förmågor.
Kontakt och mer information på Linköpings universitet.

Democracy Derailed? The political legacies of electoral violence

Hanne Fjelde disputerade vid Uppsala universitet 2009 med en avhandling som studerade sambandet mellan statskapacitet, politisk maktutövande och risken för inbördeskrig – med särskilt fokus på icke-demokratiska länder. Hanne Fjelde har sen dess arbetat med att studera orsaker till våld i samband med politiska val, dels genom analys av globala data, dels genom fallstudier, däribland av Kenya. Hon har också forskat på sambandet mellan klimatförändringar och konflikt, samt våld mot icke-stridande parter under inbördeskrig, däribland civila och freds-bevarande trupp.

Som akademiforskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet kommer Hanne Fjelde att studera hur politisk våld – i synnerhet i samband med val – påverkar ett lands förutsättningar för demokratisering och demokratisk konsolidering, samt hur det kan påverka risken för återgång till mer autokratisk styresätt. Forskningen kommer dels bygga på jämförelser av global data från en längre tidsperiod, samt mer ingående fallstudier av Nigeria och Tanzania. Kontakt på universitetets hemsida.

Democracy Derailed? The political legacies of electoral violence

Agustín Goenaga är verksam som forskare på Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Han avlade sin doktorsexamen i statsvetenskap vid University of British Columbia (UBC) år 2015 med avhandlingen The Social Origins of State Capacity: Civil Society, Political Order and Public Goods in France (1789-1970) and Mexico (1810-1970). Mellan 2015 och 2017 var han anställd som postdoktor inom forskningsprojektet “State-Making and the Origins of Global Order in the Long Nineteenth Century and Beyond” (STANCE) vid Lunds universitet.Hans forskning placerar sig i skärningspunkten mellan jämförande politik, politisk utveckling och demokratiteori, med särskilt intresse för förhållandet mellan statsbildning och demokratisering.

Som forskare vid Vitterhetsakademien kommer han utveckla ett nytt projekt om “the Deliberative Capacity of Democratic Systems”. Detta projekt har tre huvudsakliga mål: (1) att identifiera institutionella förutsättningar för de kommunikationsprocesser som styr formeringen av kollektiva preferenser i moderna demokratier; (2) att förklara framträdandet och tillbakagången av sådana institutionella förutsättningar; samt (3) att undersöka den påverkan dessa institutioner har på medborgarnas inställningar till demokrati. Projektet inbegriper en insamling av originaldata från ett urval av europeiska och amerikanska länder, en djuplodande historisk analys som jämför några av dessa fall, samt en uppsättning tvärnationella enkäter och enkätexperiment.
Kontakt på Lunds universitets hemsida och på https://agustingoenaga.com

Militarizing rescue and relief? Explaining civil-military patterns of interaction in migrants’ rescue and relief operations

Chiara Ruffa är Akademiforskare vid Institutionen för fred och konfliktforskning vid Uppsala universitet och docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Hennes Vitterhetsakademiprojekt fokuserar på migrationskontroll och uppkomsten och förändringen av en norm för att söka och rädda människor i nöd till sjöss.

Chiaras forskningsintressen ligger i gränslandet mellan statsvetenskap och sociologi med ett särskilt fokus på militära organisationer i okonventionella operationer. Hennes arbete har publicerats i Security Studies, Acta Sociologica, Armed Forces and Society, Security and Defence Analysis, Small Wars and Insurgencies, Comparative European Politics, och som kapitel inom flera redigerade volymer. Hennes bok Military Cultures in Peace and Stability Operations publicerades i maj 2018 på University of Pennsylvania Press.
Kontakt och mer information om Chiaras forskning på Uppsala universitets hemsida.

Consequences of demographic and organizational diversity

Karl Wennberg disputerade i företagsekonomi 2009 vid Handelshögskolan i Stockholm på Avhandlingen”Entrepreneurial Exit” som tilldelats flera internationella priser. Efter avhandlingen var han postdoktoral forskare vid Imperial College London och forskar nu vid Linköpings Universitet där han påbörjade sin anställning som akademiforskare med forskningsprogrammet Consequences of demographic and organizational diversity den 1 September 2017.

Karls forskning berör entreprenörskap och utvecklingen av organisationer och branscher, med specifikt fokus framförallt på hur nya företag och organisationsformer påverkar makroutfall såsom konkurrensförhållanden, lönespridning, och ekonomisk tillväxt i branscher och regioner. Som akademiforskare studerar han hur demografisk förändring såsom urbanisering och migration påverkar organisationer och deras utveckling.
Kontakt och mer information på universitetets hemsida.