Kungliga vitterhetsakademien

NYHETER

Övrigt 2025-04-09
Seminarium: Humanioras och samhällsvetenskapernas betydelse i dag och i morgon
Den 9 april arrangerade Vitterhetsakademien seminariet Humanioras och samhällsvetenskapernas särskilda relevans för dagens och morgondagens samhälle. Forskare och riksdagspolitiker möttes för att diskutera betydelsen av humanistisk och samhällsvetenskaplig forsknin...
Pressmeddelande 2025-03-24
Medaljörer och pristagare mottog belöningar vid högtidssammankomsten
Framstående forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap mottog årets medaljer och priser vid högtidssammankomsten i Riddarhuset den 20 mars. Akademien delade totalt ut 3,2 miljoner kronor. Prinsessan Christina fru Magnuson, hedersledamot i Akademien, d...
Publikationer 2025-03-24
Ny bok om svensk trädgårdshistoria under tidigmodern tid
Alla älskar en trädgård – men varför? I den nya boken Svensk trädgårdshistoria. 1500 till 1800 skildrar författarna hur trädgårdarna inte bara var till nytta utan hur de också blev rum för njutning och nöje.
Pressmeddelande 2025-03-22
Akademisk frihet
Vitterhetsakademien har undertecknat och stödjer ALLEA:s upprop om hoten mot akademisk frihet och internationellt forskningssamarbete i USA. Dessutom stödjer Vitterhetsakademien det nyligen publicerade uttalandet om akademisk frihet från Akademiernas kommitté för m...
Ledamöter 2025-03-21
Idéhistoriker ny ledamot
David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, har valts in som ny arbetande ledamot i Vitterhetsakademien.
Pressmeddelande 2025-03-14
Miljöhistoriker tilldelas Gad Rausings pris 2025
Dolly Jørgensen, professor i historia vid Universitetet i Stavanger, tilldelas Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2025. Hon får priset för sin banbrytande och mångsidiga forskning inom miljöhistoria och miljöhumaniora. Priset delas ut vid ...

Aktuella Utlysningar

Just nu finns inga aktuella utlysningar.

Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst 2025

Programmet innehåller hälsningsord av Akademiens preses Peter Gillgren, Akademiens årsberättelse av ständige sekreteraren Maria Ågren, utdelning av Akademiens priser och medaljer, musikunderhållning samt föredrag av professor Torun Lindholm Öjmyr.

på gång

Nya Rettigska stipendiater

Vitterhetsakademien har beslutat utse en historiker och en arkeolog till Rettigska stipendiater för utlysningen hösten 2024. De två stipendiaterna har båda föreslagit innovativa projekt som nyttjar de fysiska samlingarna vid Riksantikvarieämbetets arkiv och Vitterhetsakademiens bibliotek. Stipendierna på 100 000 kr vardera.

läs mer

I kulturminnesvårdens spår – digitisering av kulturminnesvårdens äldsta historia

Samarbetsprojektet mellan Kungliga Biblioteket och Riksantikvarieämbetet, som finansieras av Vitterhetsakademien, digitiserar och tillgängliggör den svenska kulturminnesvårdens äldsta historia. På KB:s Samlingsbloggen berättas om det pågående arbetet och om upptäckter som gjorts.

läs mer

Onsdagkvällar på Vitterhetsakademiens bibliotek i Östra stallet

Riksantikvarieämbetets arkiv och bibliotek har öppen programverksamhet varannan vecka i Östra stallet, Storgatan 41 i Stockholm. Följ med på visning i arkiv- och biblioteksmagasin som i vanliga fall inte är öppna för allmänheten och lyssna på föreläsningar. Kommande datum: 23 april, 7 maj, 21 maj, 4 juni och 18 juni.

läs mer

Våra kulturfastigheter

Borgs by och Gråborg
Borgs by i Algutsrums socken på Ölan d är en by med två kringbyggda gårdar och ladugårdar. Här finns Ölands största fornborg Gråborg och den medeltida kapellruinen S:t Knuts kapell .
I byn bedrivs i dag traditionellt jordbruk där nötboskap och får håller betesmarkerna öppna. Besökaren kan uppleva det rika och levande kulturlandskapet bland annat genom de vandringsleder som går genom artrika hagmarker, slåtterängar och hassellundar.
Kungl. Vitterhetsakademien förvärvade Borgs by på 1940-talet med syfte att sköta och bevara platsen samt hålla den tillgänglig för allmänheten. Då var huvuddelen av åkrarna igenväxta. Odlingslandskapet har därefter allteftersom återförts till sitt tidigare utseende och de gamla åkerytorna har tagits fram.
Borgs by och Gråborg ligger 10 km öster om Färjestaden mellan Algutsrum och Norra Möckleby.

Läs mer
Våra kulturfastigheter

Rettigska huset
Det Rettigska huset tillhör Villastans första generation av bebyggelse. Huset byggdes som ett flerfamiljshus och är därmed den tidigaste avvikelsen från grundtanken om en villastad. Gatunamnet Villagatan är ett minne av att den nya stadsdelen kom att kallas Villastaden.
Huset donerades på 1960-talet till Rettigska kulturstiftelsen, som förvaltas av Vitterhetsakademien.
På 1870-talet fanns ett stort obebyggt område norr om Humlegården som ägdes av det privata bolaget AB Stockholms Byggnadsförening. På området ville man skapa något helt nytt och med inspiration från andra europeiska storstäder blev visionen att bygga en villastad, ”en oas i stenöknen”, bestående av enfamiljsvillor med trädgårdar omkring. Men just Rettigska huset har inte en trädgård framför entrén som de flesta andra hus i området.

Läs mer Öppnas i nytt fönster.
Våra kulturfastigheter

Skånelaholms slott
Skånelaholms slott uppfördes ca 1639–1643 av hovrättspresidenten Andreas Gyldenklou i tysk-nederländsk senrenässansstil, med fasad av tegel, men gårdens namn omnämns redan i ett köpebrev 1276, när Magnus Ladulås sålde egendomen till Skokloster. Slottet har inte haft så många olika ägare; den längsta perioden, från 1742 till 1918, ägdes Skånelaholm av bruksägarfamiljen Jennings. På 1890-talet putsades den ursprungliga tegelfasaden över och tillfördes rika fönsteromfattningar och dekorationer. I dag har slottet och flyglarna återfått färgsättningen från 1800-talets sista decennium.
Herbert Rettig köpte slottet 1929. Han blev den siste private ägaren. 1962 donerade makarna Herbert och Ing-Marie Rettig slottet till Kungl. Vitterhetsakademien för att det skall ”bevaras i orubbat skick såsom kulturminnesmärke”. Slottet rymmer i dag möbler, konst, böcker och ett stort antal allmogeföremål som insamlades av familjen Rettig, som hade ett stort intresse för hembygdsvård. Ett materia medica-skåp från 1700-talet och en samling vagnar från 1800-talet hör också till slottets sevärdheter.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stensjö by
Stensjö by är en oskiftad småländsk by med levande lant- och skogsbruk. I byn ligger boningshus och ladugårdar till flera gårdar fortfarande samlade som de gjorde på många håll i Småland innan laga skifte genomfördes under 1800-talet. Stensjö by är ett levande landskap med ett rikt biologiskt kulturarv, till exempel hamlade träd och artrika gräsmarker. 2020 ombildades byn till kulturreservat. Detta innebär ett stärkt framtida skydd för hela byn med dess byggnader, åkrar, ängar, hagmark och omfattande skogsområden.
Skyddet för landskapet i Stensjö by förutsätter att landskapet fortsätter att brukas och hävdas. Landskapet är resultatet av generationers arbete med stenröjning, odling och ängsslåtter.

Stensjö var från början namnet på en gård som finns omnämnd redan 1351. Namnet skrevs ursprungligen Steenzöö. Ortnamnet syftade troligen på den steniga kullen öster om den nuvarande byn som låg som en ö omgiven av Virån i öster och stråk av sanka ängar i väster. Den äldsta kartan över Stensjö från 1709 visar en gård på samma ställe som den nuvarande byn.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stjernsunds slott

Stjernsunds slott är beläget på en udde i sundet som förbinder sjön Alsen med Vättern. Slottet som är byggt i stram nyklassicistisk stil har sällsynt väl bevarade inredningar från 1850-talet då slottet ägdes av den kungliga familjen Bernadotte. Slottet och dess inventarier donerades av familjen Cassel till Kungl. Vitterhetsakademien på 1950-talet. 1965 förklarades slottet och parken som byggnadsminne.
Godsets historia går tillbaka till 1600-talet då Johan Oxenstierna – därav namnet Stjernsund – lät uppföra en sätesgård som stod färdig 1664. 1785 köpte brukspatron Olof Burenstam godset och igångsatte en ståtlig nybyggnation. Det nya Stjernsund, med rena ljusputsade fasader och fyra magnifika kolonner vid ingången som enda utsmyckning, stod klart 1808. Likaså anlades en park i engelsk landskapsstil.

Läs mer

AKADEMIeNS ARBETE

uppdaterat 2024-10-20

Aktuellt om ledamöter

Ledamöter som är aktuella med till exempel beviljade forskningsanslag, nya böcker, utmärkelser och priser: Maria Ågren, Mats Roslund, Göran Hermerén, Nils-Eric Sahlin, Hans Kronning, Anders Jarlert, Jonas Tallberg, Daniel Västfjäll, Peter Aronsson, Maarit Jänterä-Jareborg, Ola Sigurdson, François-Xavier Dillmann, Mats Thelander, Hanna Bäck, Marianne Gullberg, Neil Price, Bo Lindberg, Peter Hedström, Neil Price, Jonas Tallberg, Elena Balzamo, Torsten Persson, Thure Stenström, Karin Helander, Anders Wästfelt, Gunnel Cederlöf, Stig Strömholm.

LÄS MER

uppdaterat 2025-02-21

Nyinvalda ledamöter

Senast invalda ledamöter i Akademien är David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Christian Høgel, professor i grekiska, latin och nygrekiska vid Lunds universitet, Lars Strannegård, professor på Handelshögskolan i Stockholm, Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, Stefan Helgesson, professor i engelska vid Stockholms universitet, Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Läs mer

uppdaterat 2024-11-13

Akademiens ledamöter

Akademiens ledamöter kommer från de humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Antalet arbetande ledamöter är cirka 120, flertalet av dem deltar i de månatliga plenarsammanträdena. Akademien har dessutom hedersledamöter, utländska ledamöter, svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det totala antalet ledamöter är cirka 200.

Läs mer

uppdaterat 2025-02-14

Namnlängdskommittén

Cassandra, Eira, Flora, Mio, Vilgot och Zackarias är de nya namn som kommer att finnas i kalendrar från och med år 2027. Namnlängdskommittén, med representanter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen förvaltar den namnlängd som finns i de flesta svenska almanackor.

Läs mer

FÖREDRAG AV PROFESSOR torun lindholm öjmyr

uppdaterat 2025-03-21

Föredraget Hur kan vi motverka kunskapsresistens? med Akademiens arbetande ledamot Torun Lindholm Öjmyr, professor i psykologi, Stockholms universitet vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst 2025.

fornvännen

uppdaterat 2025-03-26

Nytt nummer av Fornvännen

I detta nummer presenteras en omfattande kronologisk studie över järnframställning i blästugnar från Norrbotten till Skåne, som visar på en markant ökning i slutet av 500-talet och möjliga tidiga spår av hantverket redan i slutet av bronsåldern. I samma anda har nya laborativa analyser av djur- och människoben från Västerhus kyrka i Jämtland förfinat det kronologiska intervallet när kyrkogården var i bruk under medeltiden. Digitalisering...

Läs mer

samarbeten och nätverk

Anekdot – det digitala bildningsmagasinet

Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Vitterhetsakademien och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och är ett exempel på Akademiens forskningssamarbeten. Syftet med Anekdot är att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Forskartorget på Bokmässan, Forskarfredag, Vetenskap och Allmänhet, Litteraturbanken och Runverket är andra exempel på samarbeten där Akademien medverkar till kunskapsförmedling inom humaniora och samhällsvetenskap.

Läs mer