Kungliga vitterhetsakademien

Ett lärt samfund

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Sedan 1753
Bokutgivning

Förmedlar och tillgängliggör

Publikationer
Kulturmiljövård

Bevarar och levandegör

Kulturfastigheter
Forskning och samverkan

Främjar, stödjer och initierar

Forskningsstöd

NYHETER

Ledamöter 2024-09-04
Karin Helander tilldelas 2024 års rektorsmedalj
Vitterhetsakademiens ständige sekreterare Karin Helander, professor i teatervetenskap, tilldelas Stockholms universitets guldmedalj av 8:e storleken i band. Medaljen tilldelas den som på något sätt har främjat universitetets verksamhet. Karin Helander tilldelas med...
Pressmeddelande 2024-08-30
Nominera till Akademiens lärarpris 2025
Akademiens lärarpris delas ut till verksamma lärare inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Nu finns möjlighet att nominera framstående lärare till 2025 års pris som har inriktningen klassiska språk, religionskunskap, filosofi och psykologi. Prissumman ä...
Publikationer 2024-08-20
Ny bok om religiösa möten under sen medeltid
I den nya konferensvolymen Riccoldo da Monte di Croce utforskar en internationell forskargrupp den kristna munken Riccoldos senmedeltida möten med orientens folkslag och religioner. Texterna spänner över ämnen som historia, teologi och språk. Konferensen ägde rum p...
Publikationer 2024-06-25
Lästips i trädgårdstider: Svensk trädgårdshistoria
Svensk trädgårdshistoria. 1800- och 1900-tal handlar om det ökade intresset för trädgårdsodling under modern tid liksom samhällets strävan att styra över odlandet med hjälp av parker som föredömen och inrättandet av både institutioner och nya yrkesgrupper.

aktuella Utlysningar

För närvarande finns inga aktuella utlysningar.

på gång

Akademien på Bokmässan

Årets program på Forskartorget lyfter fram ett urval av aktuella ämnen och titlar – konstens roll i välfärdsstaten, kulturarv och minnespolitik, möte mellan vetenskap och konst samt den kulturella hjärnan. Bokmässan i Göteborg pågår 26–29/9 och Forskartorget finns i monter B05:72.
Forskartorget är Bokmässans största arena för populärvetenskap där framstående forskare presenterar de senaste forskningsrönen genom korta program – inom allt från samhällsvetenskap till humaniora, som litteratur, språk, medicin, teknik och utbildningsvetenskap – så att de blir tillgängliga för alla. Vitterhetsakademien är en av huvudfinansiärerna sedan 2009.

Läs mer

Våra kulturfastigheter

Borgs by och Gråborg
Borgs by i Algutsrums socken på Ölan d är en by med två kringbyggda gårdar och ladugårdar. Här finns Ölands största fornborg Gråborg och den medeltida kapellruinen S:t Knuts kapell .
I byn bedrivs i dag traditionellt jordbruk där nötboskap och får håller betesmarkerna öppna. Besökaren kan uppleva det rika och levande kulturlandskapet bland annat genom de vandringsleder som går genom artrika hagmarker, slåtterängar och hassellundar.
Kungl. Vitterhetsakademien förvärvade Borgs by på 1940-talet med syfte att sköta och bevara platsen samt hålla den tillgänglig för allmänheten. Då var huvuddelen av åkrarna igenväxta. Odlingslandskapet har därefter allteftersom återförts till sitt tidigare utseende och de gamla åkerytorna har tagits fram.
Borgs by och Gråborg ligger 10 km öster om Färjestaden mellan Algutsrum och Norra Möckleby.

Läs mer
Våra kulturfastigheter

Rettigska huset
Det Rettigska huset tillhör Villastans första generation av bebyggelse. Huset byggdes som ett flerfamiljshus och är därmed den tidigaste avvikelsen från grundtanken om en villastad. Gatunamnet Villagatan är ett minne av att den nya stadsdelen kom att kallas Villastaden.
Huset donerades på 1960-talet till Rettigska kulturstiftelsen, som förvaltas av Vitterhetsakademien.
På 1870-talet fanns ett stort obebyggt område norr om Humlegården som ägdes av det privata bolaget AB Stockholms Byggnadsförening. På området ville man skapa något helt nytt och med inspiration från andra europeiska storstäder blev visionen att bygga en villastad, ”en oas i stenöknen”, bestående av enfamiljsvillor med trädgårdar omkring. Men just Rettigska huset har inte en trädgård framför entrén som de flesta andra hus i området.

Läs mer Öppnas i nytt fönster.
Våra kulturfastigheter

Skånelaholms slott
Skånelaholms slott uppfördes ca 1639–1643 av hovrättspresidenten Andreas Gyldenklou i tysk-nederländsk senrenässansstil, med fasad av tegel, men gårdens namn omnämns redan i ett köpebrev 1276, när Magnus Ladulås sålde egendomen till Skokloster. Slottet har inte haft så många olika ägare; den längsta perioden, från 1742 till 1918, ägdes Skånelaholm av bruksägarfamiljen Jennings. På 1890-talet putsades den ursprungliga tegelfasaden över och tillfördes rika fönsteromfattningar och dekorationer. I dag har slottet och flyglarna återfått färgsättningen från 1800-talets sista decennium.
Herbert Rettig köpte slottet 1929. Han blev den siste private ägaren. 1962 donerade makarna Herbert och Ing-Marie Rettig slottet till Kungl. Vitterhetsakademien för att det skall ”bevaras i orubbat skick såsom kulturminnesmärke”. Slottet rymmer i dag möbler, konst, böcker och ett stort antal allmogeföremål som insamlades av familjen Rettig, som hade ett stort intresse för hembygdsvård. Ett materia medica-skåp från 1700-talet och en samling vagnar från 1800-talet hör också till slottets sevärdheter.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stensjö by
Stensjö by är en oskiftad småländsk by med levande lant- och skogsbruk. I byn ligger boningshus och ladugårdar till flera gårdar fortfarande samlade som de gjorde på många håll i Småland innan laga skifte genomfördes under 1800-talet. Stensjö by är ett levande landskap med ett rikt biologiskt kulturarv, till exempel hamlade träd och artrika gräsmarker. 2020 ombildades byn till kulturreservat. Detta innebär ett stärkt framtida skydd för hela byn med dess byggnader, åkrar, ängar, hagmark och omfattande skogsområden.
Skyddet för landskapet i Stensjö by förutsätter att landskapet fortsätter att brukas och hävdas. Landskapet är resultatet av generationers arbete med stenröjning, odling och ängsslåtter.

Stensjö var från början namnet på en gård som finns omnämnd redan 1351. Namnet skrevs ursprungligen Steenzöö. Ortnamnet syftade troligen på den steniga kullen öster om den nuvarande byn som låg som en ö omgiven av Virån i öster och stråk av sanka ängar i väster. Den äldsta kartan över Stensjö från 1709 visar en gård på samma ställe som den nuvarande byn.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stjernsunds slott

Stjernsunds slott är beläget på en udde i sundet som förbinder sjön Alsen med Vättern. Slottet som är byggt i stram nyklassicistisk stil har sällsynt väl bevarade inredningar från 1850-talet då slottet ägdes av den kungliga familjen Bernadotte. Slottet och dess inventarier donerades av familjen Cassel till Kungl. Vitterhetsakademien på 1950-talet. 1965 förklarades slottet och parken som byggnadsminne.
Godsets historia går tillbaka till 1600-talet då Johan Oxenstierna – därav namnet Stjernsund – lät uppföra en sätesgård som stod färdig 1664. 1785 köpte brukspatron Olof Burenstam godset och igångsatte en ståtlig nybyggnation. Det nya Stjernsund, med rena ljusputsade fasader och fyra magnifika kolonner vid ingången som enda utsmyckning, stod klart 1808. Likaså anlades en park i engelsk landskapsstil.

Läs mer

AKADEMIeNS ARBETE

uppdaterat 2022-12-20

Aktuellt om ledamöter

Ledamöter som är aktuella med till exempel beviljade forskningsanslag, nya böcker, utmärkelser och priser: Hans Kronning, Anders Jarlert, Göran Hermerén, Jonas Tallberg, Daniel Västfjäll, Peter Aronsson, Maarit Jänterä-Jareborg, Ola Sigurdson, François-Xavier Dillmann, Mats Thelander, Hanna Bäck, Marianne Gullberg, Neil Price, Mats Roslund, Bo Lindberg, Peter Hedström, Neil Price, Jonas Tallberg, Elena Balzamo, Torsten Persson, Thure Stenström, Karin Helander, Anders Wästfelt, Gunnel Cederlöf, Stig Strömholm.

LÄS MER

uppdaterat 2023-12-14

Nyinvalda ledamöter

Senast invalda ledamöter i Akademien är Christian Høgel, professor i grekiska, latin och nygrekiska vid Lunds universitet, Lars Strannegård, professor på Handelshögskolan i Stockholm, Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, Stefan Helgesson, professor i engelska vid Stockholms universitet, Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Läs mer

uppdaterat 2020-10-05

Akademiens ledamöter

Akademiens ledamöter kommer från de humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Antalet arbetande ledamöter är cirka 120, flertalet av dem deltar i de månatliga plenarsammanträdena. Akademien har dessutom hedersledamöter, utländska ledamöter, svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det totala antalet ledamöter är cirka 200.

Läs mer

uppdaterat 2023-10-25

Bokmässan 2023: Akademien på Forskartorget

Akademiens program på Forskartorget lyfte fram tre aktuella titlar – biografin Geo Widengren. Stridbar professor i en föränderlig tid, den nya delen av Svensk trädgårdshistoria och antologin Med pennan i hand, om diplomaters berättelser. 2023 firade Forskartorget 20 år och Vitterhetsakademien har varit en av finansiärerna sedan 2009.

Läs mer

FÖREDRAG AV PROFESSOR birgitta svensson

uppdaterat 2024-03-25

Föredraget Kulturarvens betydelse – om minnespolitiken och det förflutna med Akademiens arbetande ledamot Birgitta Svensson, professor i etnologi vid Stockholms universitet vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst 2024.

fornvännen

uppdaterat 2024-06-10

Nytt nummer av Fornvännen

Detta nummer handlar om kontaktnät under brons- och järnålder, analyser av metaller och textilier, mystiska inskriptioner och mycket mer. Jane Kershaw och Stephen W. Merkel avslöjar genom metallanalyser mer om Helgös kopplingar till det Bysantiska riket och Sidenvägen, men hittar även bevis för tidig utvinning av bly i Mälardalen. Import eller hemmagjort även frågan som Karin Ojala, Anna Sörman och Lena Grandin ställer genom metallografiska analyser av det bronsålderstida Hasslefyndet. Courtney Nimura och Peter Skoglund gör istället en...

Läs mer

samarbeten och nätverk

Anekdot – det digitala bildningsmagasinet

Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Vitterhetsakademien och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och är ett exempel på Akademiens forskningssamarbeten. Syftet med Anekdot är att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Forskartorget på Bokmässan, Forskarfredag, Vetenskap och Allmänhet, Litteraturbanken och Runverket är andra exempel på samarbeten där Akademien medverkar till kunskapsförmedling inom humaniora och samhällsvetenskap.

Läs mer