Kungliga vitterhetsakademien

Ett lärt samfund

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Sedan 1753
Kulturmiljövård

Bevarar och levandegör

Kulturfastigheter
Forskning och samverkan

Främjar, stödjer och initierar

Forskningsstöd
Bokutgivning

Förmedlar och tillgängliggör

Publikationer

NYHETER

Publikationer 2022-11-21
Akademiens årsbok 2022
Årsbok 2022 är här. Några av ämnena för de vetenskapliga artiklarna är berättarröst och pratglada protagonister i tysk 1500-talsprosa, vikingarna som företeelse och Lovisa Ulrikas akademi – alltså Vitterhetsakademien! En författare frågar hur vi kan förklara framvä...
Ledamöter 2022-11-14
Statsvetaren Hanna Bäck ny ledamot
Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, har valts in som arbetande ledamot i den historisk-antikvariska klassen.
Publikationer 2022-11-09
Ny bok om Forskningsföretaget Sveriges Kyrkor
Sveriges Kyrkor har länge varit ett begrepp inom svensk kulturmiljövård, som samlande uttryck för landets kanske viktigaste bestånd av kulturmiljöer och som bokverk och en bas av fackkunskap som länge var knuten till Riksantikvarieämbetet.
Övrigt 2022-11-01
Vitterhetsakademiens bibliotek: miljonsatsning på tillgängliggörande av äldre tidskriftssamlingar
Vitterhetsakademiens bibliotek (Riksantikvarieämbetet) har beviljats 2, 8 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond för ett katalogiserings- och tillgängliggörandeprojekt.
Projektet syftar till att tillgängliggöra Vitterhetsakademiens biblioteks omfattande samli...

aktuella Utlysningar

Välkommen att söka stipendier inom Bernadotteprogrammet. Sista ansökningsdag är den 8 december 2022.

Sök Gästföreläsaranslag, Resestipendier för disputerade forskare och Resestipendier för yngre forskare. Sista ansökningsdag är den 25 januari 2023.

Läs mer

på Gång

Unesco – Världsminnesprogrammet 30 år på Riksarkivet den 5 december 2022
Välkommen att delta när Världsminnesprogrammets 30-årsjubileum firas på Riksarkivet i Stockholm. Anmälan senast 28 november. Programmet kommer även att livesändas.
Unesco har ett särskilt program för världsminnen, den svenska kommittén – där Vitterhetsakademien deltar – samordnar landets befintliga världsminnen och bereder nya nomineringsförslag.

läs mer

Rosenhanesymposiet den 15 december 2022
Det är 200 år sedan historikern Schering Rosenhanes (1754–1812) boksamling donerades till Kungl. Vitterhetsakademien. För att högtidlighålla tvåhundraårsjubileet bjuder Vitterhetsakademiens bibliotek, Riksantikvarieämbetet, in till bok- och bibliotekshistoriskt forskningssymposium. Läs mer om programmet och anmälan.

läs mer

Våra kulturfastigheter

Borgs by och Gråborg
Borgs by i Algutsrums socken på Ölan d är en by med två kringbyggda gårdar och ladugårdar. Här finns Ölands största fornborg Gråborg och den medeltida kapellruinen S:t Knuts kapell .
I byn bedrivs i dag traditionellt jordbruk där nötboskap och får håller betesmarkerna öppna. Besökaren kan uppleva det rika och levande kulturlandskapet bland annat genom de vandringsleder som går genom artrika hagmarker, slåtterängar och hassellundar.
Kungl. Vitterhetsakademien förvärvade Borgs by på 1940-talet med syfte att sköta och bevara platsen samt hålla den tillgänglig för allmänheten. Då var huvuddelen av åkrarna igenväxta. Odlingslandskapet har därefter allteftersom återförts till sitt tidigare utseende och de gamla åkerytorna har tagits fram.
Borgs by och Gråborg ligger 10 km öster om Färjestaden mellan Algutsrum och Norra Möckleby.

Läs mer
Våra kulturfastigheter

Rettigska huset
Det Rettigska huset tillhör Villastans första generation av bebyggelse. Huset byggdes som ett flerfamiljshus och är därmed den tidigaste avvikelsen från grundtanken om en villastad. Gatunamnet Villagatan är ett minne av att den nya stadsdelen kom att kallas Villastaden.
Huset donerades på 1960-talet till Rettigska kulturstiftelsen, som förvaltas av Vitterhetsakademien.
På 1870-talet fanns ett stort obebyggt område norr om Humlegården som ägdes av det privata bolaget AB Stockholms Byggnadsförening. På området ville man skapa något helt nytt och med inspiration från andra europeiska storstäder blev visionen att bygga en villastad, ”en oas i stenöknen”, bestående av enfamiljsvillor med trädgårdar omkring. Men just Rettigska huset har inte en trädgård framför entrén som de flesta andra hus i området.

Läs mer Öppnas i nytt fönster.
Våra kulturfastigheter

Skånelaholms slott
Skånelaholms slott uppfördes ca 1639–1643 av hovrättspresidenten Andreas Gyldenklou i tysk-nederländsk senrenässansstil, med fasad av tegel, men gårdens namn omnämns redan i ett köpebrev 1276, när Magnus Ladulås sålde egendomen till Skokloster. Slottet har inte haft så många olika ägare; den längsta perioden, från 1742 till 1918, ägdes Skånelaholm av bruksägarfamiljen Jennings. På 1890-talet putsades den ursprungliga tegelfasaden över och tillfördes rika fönsteromfattningar och dekorationer. I dag har slottet och flyglarna återfått färgsättningen från 1800-talets sista decennium.
Herbert Rettig köpte slottet 1929. Han blev den siste private ägaren. 1962 donerade makarna Herbert och Ing-Marie Rettig slottet till Kungl. Vitterhetsakademien för att det skall ”bevaras i orubbat skick såsom kulturminnesmärke”. Slottet rymmer i dag möbler, konst, böcker och ett stort antal allmogeföremål som insamlades av familjen Rettig, som hade ett stort intresse för hembygdsvård. Ett materia medica-skåp från 1700-talet och en samling vagnar från 1800-talet hör också till slottets sevärdheter.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stensjö by
Stensjö by är en oskiftad småländsk by med levande lant- och skogsbruk. I byn ligger boningshus och ladugårdar till flera gårdar fortfarande samlade som de gjorde på många håll i Småland innan laga skifte genomfördes under 1800-talet. Stensjö by är ett levande landskap med ett rikt biologiskt kulturarv, till exempel hamlade träd och artrika gräsmarker. 2020 ombildades byn till kulturreservat. Detta innebär ett stärkt framtida skydd för hela byn med dess byggnader, åkrar, ängar, hagmark och omfattande skogsområden.
Skyddet för landskapet i Stensjö by förutsätter att landskapet fortsätter att brukas och hävdas. Landskapet är resultatet av generationers arbete med stenröjning, odling och ängsslåtter.

Stensjö var från början namnet på en gård som finns omnämnd redan 1351. Namnet skrevs ursprungligen Steenzöö. Ortnamnet syftade troligen på den steniga kullen öster om den nuvarande byn som låg som en ö omgiven av Virån i öster och stråk av sanka ängar i väster. Den äldsta kartan över Stensjö från 1709 visar en gård på samma ställe som den nuvarande byn.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stjernsunds slott

Stjernsunds slott är beläget på en udde i sundet som förbinder sjön Alsen med Vättern. Slottet som är byggt i stram nyklassicistisk stil har sällsynt väl bevarade inredningar från 1850-talet då slottet ägdes av den kungliga familjen Bernadotte. Slottet och dess inventarier donerades av familjen Cassel till Kungl. Vitterhetsakademien på 1950-talet. 1965 förklarades slottet och parken som byggnadsminne.
Godsets historia går tillbaka till 1600-talet då Johan Oxenstierna – därav namnet Stjernsund – lät uppföra en sätesgård som stod färdig 1664. 1785 köpte brukspatron Olof Burenstam godset och igångsatte en ståtlig nybyggnation. Det nya Stjernsund, med rena ljusputsade fasader och fyra magnifika kolonner vid ingången som enda utsmyckning, stod klart 1808. Likaså anlades en park i engelsk landskapsstil.

Läs mer

AKADEMIeNS ARBETE

uppdaterat 2022-10-

Aktuellt om ledamöter

Ledamöter som är aktuella med till exempel beviljade forskningsanslag, nya böcker, utmärkelser och priser: Sten Åke Nilsson, Mats Malm, Janken Myrdal, Anders Piltz, Claes Gejrot, Jan von Bonsdorff, Eva Rystedt, Anders Cullhed, Marianne Gullberg, Peter Gillgren, Lennart Elmevik, Henrik Meinander, François-Xavier Dillmann, Anne-Marie Leander Touati, Hans Kronning, Lars-Gunnar Larsson, Elisabeth Rynning.

LÄS MER

uppdaterat 2022-11-11

Nyinvalda ledamöter

Senast invalda ledamöter i Akademien är Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, Jonas Granfeldt, professor i franska med inriktning på språkvetenskap vid Lunds universitet, Joakim Nivre, professor i datorlingvistik vid Uppsala universitet, Anders Wästfelt, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Läs mer

uppdaterat 2020-10-05

Akademiens ledamöter

Akademiens ledamöter kommer från de humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Antalet arbetande ledamöter är cirka 120, flertalet av dem deltar i de månatliga plenarsammanträdena. Akademien har dessutom hedersledamöter, utländska ledamöter, svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det totala antalet ledamöter är cirka 200.

Läs mer

uppdaterat 2022-10-25

Bokmässan: Akademien på Forskartorget

Akademiens programpunkter på årets Forskartorg lyfte fram tre aktuella titlar – om den akademiska avhandlingens historia, konsthistorikern Felix Horb och föreställningar av ras i Sverige under 200 år. Vitterhetsakademien är tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond huvudarrangör av Forskartorget.

Läs mer

tidigare Seminarieserie: Akademierna och musiken

Seminarieserien Akademierna och musiken var ett samarbete mellan samtliga kungliga akademier med anledning av att Kungl. Musikaliska Akademien firade 250 år och musikens år 2021. Varje akademi bjöd under året på varsin föreläsning på temat musik utifrån sin egen horisont. Vitterhetshetsakademiens bidrag var arbetande ledamot Lars Berglunds föredrag 2 500 år av musikaliskt kulturarv: från Sapfo till KVAST som genomfördes den 11 december. Föredraget och samtliga inspelade föredrag i seminarieserien finns att se här.

Läs mer

fornvännen

Nytt nummer av Fornvännen

I Fornvännen 2022:3 djupdyker Fredrik Larsson i resultaten från de senaste årens utgrävningar av järnåldersbebyggelsen i Gamla Uppsala och Fyrislund. Husens storlekar och gårdarnas sammansättningar från förromersk järnålder till och med vendeltid avslöjar mycket om förändringar i samhällsorganisationen över tid. Anna Blennow och Alessandro Palumbo tittar närmare på utvecklingen av skriftliga traditioner vid övergången från runor till latin i det tidigmedeltida Västergötland. Båda traditioner har intressant nog levt kvar sida vid sida...

Läs mer

vitterhetsakademiens högtidssammankomst 2022

uppdaterat 2022-03-28

På programmet står hälsningsord av Akademiens preses Peter Gillgren, Akademiens årsberättelse av ständige sekreteraren Karin Helander, utdelning av Akademiens priser och medaljer, musikunderhållning samt föredrag av professor Maria Ågren.

Läs mer

Föredrag av professor Maria Ågren

Föredraget Att tilltala överheten. Suppliker som kulturarv och källa till kunskap med Akademiens arbetande ledamot Maria Ågren, professor i historia, Uppsala universitet vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst 2022.

samarbeten och nätverk

Anekdot – det digitala bildningsmagasinet

Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Vitterhetsakademien och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och är ett exempel på Akademiens forskningssamarbeten. Syftet med Anekdot är att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Forskartorget på Bokmässan, Forskarfredag, Vetenskap och Allmänhet, Litteraturbanken och Runverket är andra exempel på samarbeten där Akademien medverkar till kunskapsförmedling inom humaniora och samhällsvetenskap.

Läs mer