Kungliga vitterhetsakademien

Ett lärt samfund

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Sedan 1753
Kulturmiljövård

Bevarar och levandegör

Kulturfastigheter
Forskning och samverkan

Främjar, stödjer och initierar

Forskningsstöd
Bokutgivning

Förmedlar och tillgängliggör

Publikationer

NYHETER

Övrigt 2020-12-23
Vetenskapskvinnor i akademiernas historia
Den nya ALLEA-boken Women in European – From Patronae Scientiarum to Path-Breakers handlar om kvinnorna som har haft avgörande betydelse för de europeiska akademiernas historia. Ledamot Eva Haettner Aurelius medverkar med texten Lovisa Ulrikas (1720–1782) akademi: ...
Publikationer 2020-12-22
Ny antologi om medeltida handskrift
Den nya antologin En biografi om en bok: Codex Upsaliensis B 68 från 1430 är en bokhistorisk studie om en medeltida handskrift och dess levnadshistoria med Jonas Nordin och Janken Myrdal som redaktörer.
Pressmeddelanden 2020-12-16
Nytt stipendium för arkeologi i Medelhavsområdet
Akademien har nyligen tagit emot en generös donation av Augustus Lersten, Storbritannien. De donerade medlen ska användas som stöd till forskare och studerande för arkeologiskt fältarbete och fyndbearbetning i Medelhavsområdet, företrädesvis i Labraunda, Turkiet. F...
Pressmeddelanden 2020-12-06
Nya arbetande ledamöter
Kungl. Vitterhetsakademien har valt in två nya arbetande ledamöter. Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska, särskilt tyskspråkig litteratur, vid Stockholms universitet, har valts in i den filosofisk-filologiska klassen och Neil Price, professor i arkeologi vid ...

utlysningar

Utlysningar av resestipendier

Resestipendier ur insamlingsstiftelsen Margareta Biörnstads fond. För internationell samverkan inom kulturmiljövården.

Resestipendier ur Oskar Montelius minnesfond. För forskare i Sverige inom området nordisk förhistoria och medeltid.

Resestipendier för yngre forskare inom humaniora och samhällsvetenskap ur Wallenbergstiftelsens fond.

Resestipendier för disputerade forskare inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska och teologiska fakultetsområdena.

Sista ansökningsdag för samtliga utlysningar är den 29 januari 2021.

Läs mer

Kommande utlysningar

Gästföreläsaranslag öppnar februari 2021.

Aktuella fonder och stiftelser öppnar februari 2021.

Resestipendier för disputerade forskare öppnar maj 2021.

LÄS MER

Våra kulturfastigheter

Borgs by och Gråborg
Borgs by i Algutsrums socken på Ölan d är en by med två kringbyggda gårdar och ladugårdar. Här finns Ölands största fornborg Gråborg och den medeltida kapellruinen St Knuts kapell .
I byn bedrivs i dag traditionellt jordbruk där nötboskap och får håller betesmarkerna öppna. Besökaren kan uppleva det rika och levande kulturlandskapet bland annat genom de vandringsleder som går genom artrika hagmarker, slåtterängar och hassellundar.
Kungl. Vitterhetsakademien förvärvade Borgs by på 1940-talet med syfte att sköta och bevara platsen samt hålla den tillgänglig för allmänheten. Då var huvuddelen av åkrarna igenväxta. Odlingslandskapet har därefter allteftersom återförts till sitt tidigare utseende och de gamla åkerytorna har tagits fram.
Borgs by och Gråborg ligger 10 km öster om Färjestaden mellan Algutsrum och Norra Möckleby.

Läs mer
Våra kulturfastigheter

Rettigska huset
Det Rettigska huset tillhör Villastans första generation av bebyggelse. Huset byggdes som ett flerfamiljshus och är därmed den tidigaste avvikelsen från grundtanken om en villastad. Gatunamnet Villagatan är ett minne av att den nya stadsdelen kom att kallas Villastaden.
Huset donerades på 1960-talet till Rettigska kulturstiftelsen, som förvaltas av Vitterhetsakademien.
På 1870-talet fanns ett stort obebyggt område norr om Humlegården som ägdes av det privata bolaget AB Stockholms Byggnadsförening. På området ville man skapa något helt nytt och med inspiration från andra europeiska storstäder blev visionen att bygga en villastad, ”en oas i stenöknen”, bestående av enfamiljsvillor med trädgårdar omkring. Men just Rettigska huset har inte en trädgård framför entrén som de flesta andra hus i området.

Läs mer
Våra kulturfastigheter

Skånelaholms slott
Skånelaholms slott uppfördes ca 1639–1643 av hovrättspresidenten Andreas Gyldenklou i tysk-nederländsk senrenässansstil, med fasad av tegel, men gårdens namn omnämns redan i ett köpebrev 1276, när Magnus Ladulås sålde egendomen till Skokloster. Slottet har inte haft så många olika ägare; den längsta perioden, från 1742 till 1918, ägdes Skånelaholm av bruksägarfamiljen Jennings. På 1890-talet putsades den ursprungliga tegelfasaden över och tillfördes rika fönsteromfattningar och dekorationer. I dag har slottet och flyglarna återfått färgsättningen från 1800-talets sista decennium.
Herbert Rettig köpte slottet 1929. Han blev den siste private ägaren. 1962 donerade makarna Herbert och Ing-Marie Rettig slottet till Kungl. Vitterhetsakademien för att det skall ”bevaras i orubbat skick såsom kulturminnesmärke”. Slottet rymmer i dag möbler, konst, böcker och ett stort antal allmogeföremål som insamlades av familjen Rettig, som hade ett stort intresse för hembygdsvård. Ett materia medica-skåp från 1700-talet och en samling vagnar från 1800-talet hör också till slottets sevärdheter.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stensjö by
Stensjö by är en oskiftad småländsk by med levande lant- och skogsbruk. I byn ligger boningshus och ladugårdar till flera gårdar fortfarande samlade som de gjorde på många håll i Småland innan laga skifte genomfördes under 1800-talet. Stensjö by är ett levande landskap med ett rikt biologiskt kulturarv, till exempel hamlade träd och artrika gräsmarker. 2020 ombildades byn till kulturreservat. Detta innebär ett stärkt framtida skydd för hela byn med dess byggnader, åkrar, ängar, hagmark och omfattande skogsområden.
Skyddet för landskapet i Stensjö by förutsätter att landskapet fortsätter att brukas och hävdas. Landskapet är resultatet av generationers arbete med stenröjning, odling och ängsslåtter.

Stensjö var från början namnet på en gård som finns omnämnd redan 1351. Namnet skrevs ursprungligen Steenzöö. Ortnamnet syftade troligen på den steniga kullen öster om den nuvarande byn som låg som en ö omgiven av Virån i öster och stråk av sanka ängar i väster. Den äldsta kartan över Stensjö från 1709 visar en gård på samma ställe som den nuvarande byn.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stjernsunds slott

Stjernsunds slott är beläget på en udde i sundet som förbinder sjön Alsen med Vättern. Slottet som är byggt i stram nyklassicistisk stil har sällsynt väl bevarade inredningar från 1850-talet då slottet ägdes av den kungliga familjen Bernadotte. Slottet och dess inventarier donerades av familjen Cassel till Kungl. Vitterhetsakademien på 1950-talet. 1965 förklarades slottet och parken som byggnadsminne.
Godsets historia går tillbaka till 1600-talet då Johan Oxenstierna – därav namnet Stjernsund – lät uppföra en sätesgård som stod färdig 1664. 1785 köpte brukspatron Olof Burenstam godset och igångsatte en ståtlig nybyggnation. Det nya Stjernsund, med rena ljusputsade fasader och fyra magnifika kolonner vid ingången som enda utsmyckning, stod klart 1808. Likaså anlades en park i engelsk landskapsstil.

Läs mer

AKADEMIeNS ARBETE

uppdaterat 2020-10-05

Akademiens ledamöter kommer från de humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Antalet arbetande ledamöter är cirka 120, flertalet av dem deltar i de månatliga plenarsammanträdena. Akademien har dessutom hedersledamöter, utländska ledamöter, svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det totala antalet ledamöter är cirka 200.

Läs mer

uppdaterat 2020-11-03

Nyinvalda ledamöter

Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska vid Stockholms universitet, och Neil Price, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, är nyinvalda ledamöter i Akademien. Beslut fattades vid plenarsammanträde den 3 november 2020.

Läs mer

uppdaterat 2020-10-05

Aktuellt om ledamöter

Ledamöter som är aktuella med till exempel beviljade forskningsanslag, nya böcker, utmärkelser och priser: Anders Andrén, Torbjörn Lodén, Eva Hættner Aurelius, Arne Jarrick, Bengt G Karlsson, Per-Arne Bodin, Mats Roslund, Gunnel Engwall, Hans Kronning, Håkan Möller och Dag Prawitz.

LÄS MER

uppdaterat 2020-10-05

Publikationer

Vitterhetsakademien ger ut vetenskapliga publikationer inom sitt verksamhetsområde och verkar för att tillgängliggöra aktuell forskning, ofta med öppen tillgång (open access). Akademien ger ut monografier, antologier, konferensvolymer samt en rad skriftserier. Sedan 1906 ger Akademien ut tidskriften Fornvännen.

Läs mer

samarbeten och nätverk

Anekdot – det digitala bildningsmagasinet

Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Vitterhetsakademien och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och är ett exempel på Akademiens forskningssamarbeten. Syftet med Anekdot är att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Forskartorget på Bokmässan, Forskarfredag, Vetenskap och Allmänhet, Litteraturbanken och Runverket är andra exempel på samarbeten där Akademien medverkar till kunskapsförmedling inom humaniora och samhällsvetenskap.

Läs mer

internationella samarbeten

Vitterhetsakademien samarbetar med utländska lärosäten, lärda samfund och akademier bland annat genom stipendieverksamhet och utbyten. Som medlem i UAI (Union Académique Internationale) och ALLEA (European Federation of Academies of Sciences and Humanities) samverkar Akademien med ett hundratal vetenskapliga samfund och akademier från hela världen.

Läs mer