Upplands väsby, Uppland
Skånelaholms slott uppfördes ca 1639–1643 av hovrättspresidenten Andreas Gyldenklou i tysk-nederländsk senrenässansstil, med fasad av tegel, men gårdens namn omnämns redan i ett köpebrev 1276, när Magnus Ladulås sålde egendomen till Skokloster. Slottet har inte haft så många olika ägare; den längsta perioden, från 1742 till 1918, ägdes Skånelaholm av bruksägarfamiljen Jennings. På 1890-talet putsades den ursprungliga tegelfasaden över och tillfördes rika fönsteromfattningar och dekorationer. I dag har slottet och flyglarna återfått färgsättningen från 1800-talets sista decennium.
Herbert Rettig köpte slottet 1929. Han blev den siste private ägaren. 1962 donerade makarna Herbert och Ing-Marie Rettig slottet till Kungl. Vitterhetsakademien för att det skall ”bevaras i orubbat skick såsom kulturminnesmärke”.
Slottet rymmer i dag möbler, konst, böcker och ett stort antal allmogeföremål som insamlades av familjen Rettig, som hade ett stort intresse för hembygdsvård. Ett materia medica-skåp från 1700-talet och en samling vagnar från 1800-talet hör också till slottets sevärdheter.
Någon form av trädgård fanns förmodligen tidigt, men en lantmäterikarta från 1680-talet visar bara ängar, åkrar och en humlegård. I mitten av 1700-talet anlades en praktfull trädgård som i början av 1800-talet gjordes om till en landskapspark efter engelsk förebild med promenadvägar och alléer. Delar av alléerna finns fortfarande kvar. I den norra delen av parken finns den stora Sälnastenen. Stenen var ursprungligen minst tre meter hög och stod vid Sälna bro mellan Skånela och Vallentuna. Trakten kring Skånelaholm tillhör landets runrikaste områden. Det vittnar om att här gick en av vikingatidens vattenvägar.
Skånela hembygdsgård är från 1935. Museet har en stor mängd allmogeföremål som slottets dåvarande ägare, Herbert Rettig samlade in. Även byggnaderna till hembygdsgården, f.d. tingshuset och fångboden från Seminghundra härad och den gamla stolpkvarnen från Hargsbro, har Herbert Rettig köpt in och flyttat hit.
Vi har stängt för säsongen – välkommen åter våren 2025!
Slottet visas för allmänheten maj till augusti samt de två första helgerna i september. Övriga tider efter överenskommelse.
Öppettider säsongen 2024
Helgen 7–8 september
Visningstider
Allmän historisk visning kl. 11, 12 och 15
Familjevisning kl. 14
Söndag den 8 september – barnverkstad med tillverkning av historiska hattar.
Entréavgift
120 kr/person (barn och ungdom upp till 18 år gratis). Kulturarvskortet ger 50% rabatt.
Temavisningar
Grupp- och temavisningar bokas via tillsynsperson Irina Romanenko, irina.romanenko@vitterhetsakademien.se, 070-664 14 75. Bokningsavgift 1 000 kr, samt entré 60 kr/person. Max 15 personer/grupp.
Kafé – med viss försäljning av souvenirer, presentartiklar, föremålskopior och litteratur med anknytning till slottet och samlingarna – ligger i en av flyglarna.
Kaféet har öppet kl. 10.45–16 samma dagar som slottet har öppet (se visningar).
Slottet ligger strax norr om Upplands Väsby vid sjön Fysingens nordöstra strand. Kör E4 mellan Stockholm och Uppsala. Sväng av vid avfart 176 med skyltar Rosersberg/Vallentuna/Upplands Väsby N. Följ skyltar mot Rosersberg i 1,3 km. Ta till höger vid skyltar Almunge och Skånela. Följ vägen 8 kilometer till ny skylt: Skånelaholms slott 2 km. Alternativt kan man från E4 ta av vid avfart 179 och åka mot Märsta. Vid Norrsunda kyrka sväng höger. Efter bron över E4, vid byn Åshusby, finns skylt Skånelaholms slott 3 km.
Slottet är beläget sydost om Märsta. Åk gamla Stockholmsvägen mot Rosersberg. Vid Norrsunda kyrka sväng vänster. Efter bron över E4, vid byn Åshusby, finns skylt: Skånelaholms slott 3 km. Alternativt kan man från E4 ta av vid avfart 179 och åka norrut, mot Märsta. Vid Norrsunda kyrka sväng höger och följ beskrivningen som ovan.
KOK BOK, ULRIKA ELEONORA MUNCKS RECEPTSAMLING PÅ SKÅNELAHOLM
Ulrika Eleonora Muncks receptsamling skrevs omkring 1770–1780 och innehåller etthundra-sexton recept på bakverk, desserter, pastejer och andra maträtter. Kokboken gick i arv till Ulrika Eleonoras dotter sångerskan Brita Catharina Lidbeck och tillhör nu den Rettigska samlingen på Skånelaholms slott. Receptsamlingen är på många sätt typisk för en kategori handskrivna kokböcker som författades av adelns och borgerskapets kvinnor i 1700-talets Sverige och ges här ut som faksimil tillsammans med texter av Karin Sidén.
Om familjen rettig
Kristina Franzén, Familjen Rettig och donationerna till Kungl. Vitterhetsakademien. 2006.
Irina Romanenko, tillsynsperson
irina.romanenko@vitterhetsakademien.se
073-097 61 53
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Telefon: 08-440 42 80
E-post: kansli@vitterhetsakademien.se
Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm
Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm
Fakturaadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm
Bankgiro: 535-3552
© KUNGL. VITTERHETSakademien