Kungliga Vitterhetsakademin

Upplands väsby, Uppland

Skånelaholms slott

Skånelaholms slott uppfördes ca 1639–1643 av hovrättspresidenten Andreas Gyldenklou i tysk-nederländsk senrenässansstil, med fasad av tegel, men gårdens namn omnämns redan i ett köpebrev 1276, när Magnus Ladulås sålde egendomen till Skokloster. Slottet har inte haft så många olika ägare; den längsta perioden, från 1742 till 1918, ägdes Skånelaholm av bruksägarfamiljen Jennings. På 1890-talet putsades den ursprungliga tegelfasaden över och tillfördes rika fönsteromfattningar och dekorationer. I dag har slottet och flyglarna återfått färgsättningen från 1800-talets sista decennium.

Herbert Rettig köpte slottet 1929. Han blev den siste private ägaren. 1962 donerade makarna Herbert och Ing-Marie Rettig slottet till Kungl. Vitterhetsakademien för att det skall ”bevaras i orubbat skick såsom kulturminnesmärke”.
Slottet rymmer i dag möbler, konst, böcker och ett stort antal allmogeföremål som insamlades av familjen Rettig, som hade ett stort intresse för hembygdsvård. Ett materia medica-skåp från 1700-talet och en samling vagnar från 1800-talet hör också till slottets sevärdheter.
Någon form av trädgård fanns förmodligen tidigt, men en lantmäterikarta från 1680-talet visar bara ängar, åkrar och en humlegård. I mitten av 1700-talet anlades en praktfull trädgård som i början av 1800-talet gjordes om till en landskapspark efter engelsk förebild med promenadvägar och alléer. Delar av alléerna finns fortfarande kvar. I den norra delen av parken finns den stora Sälnastenen. Stenen var ursprungligen minst tre meter hög och stod vid Sälna bro mellan Skånela och Vallentuna. Trakten kring Skånelaholm tillhör landets runrikaste områden. Det vittnar om att här gick en av vikingatidens vattenvägar.

Skånela hembygdsgård är från 1935. Museet har en stor mängd allmogeföremål som slottets dåvarande ägare, Herbert Rettig samlade in. Även byggnaderna till hembygdsgården, f.d. tingshuset och fångboden från Seminghundra härad och den gamla stolpkvarnen från Hargsbro, har Herbert Rettig köpt in och flyttat hit.

Information

sTÄNGT FÖR SÄSONGEN, ÖPPNAR ÅTER MAJ 2021

Slottet är öppet i samband med visningar, onsdagar till söndagar, maj till september (ej midsommarafton och midsommardagen).

Slottet är öppet för grupper hela året.

Temavisningar:

Anders (Andreas) Gyldenklous klassresa: från Slomarps gård till diplomat

Sälnastenen

Skånelaholms slott – ett urval av spännande föremål

Familjen Jennings – 1700-talets invandrare

Den Rettigska perioden

Kvinnorna på slottet

Grupp- och temavisningar bokas via tillsyningsman Irina Romanenko, irina.romanenko@vitterhetsakademien.se, 070-664 14 75.


Kaféet erbjuder enklare servering av kaffe, smörgåsar, kakor och bullar. Butiken säljer souvenirer, presentartiklar, föremålskopior och litteratur med anknytning till slottet och samlingarna. Kafé och butik har öppet 16 maj till 13 september, onsdagar till söndagar kl 11-16.

SÖDERIFRÅN

Slottet ligger strax norr om Upplands Väsby vid sjön Fysingens nordöstra strand. Kör E4 mellan Stockholm och Uppsala. Sväng av vid avfart 176 med skyltar Rosersberg/Vallentuna/Upplands Väsby N. Följ skyltar mot Rosersberg i 1,3 km. Ta till höger vid skyltar Almunge och Skånela. Följ vägen 8 kilometer till ny skylt: Skånelaholms slott 2 km. Alternativt kan man från E4 ta av vid avfart 179 och åka mot Märsta. Vid Norrsunda kyrka sväng höger. Efter bron över E4, vid byn Åshusby, finns skylt Skånelaholms slott 3 km.

NORRIFRÅN

Slottet är beläget sydost om Märsta. Åk gamla Stockholmsvägen mot Rosersberg. Vid Norrsunda kyrka sväng vänster. Efter bron över E4, vid byn Åshusby, finns skylt: Skånelaholms slott 3 km. Alternativt kan man från E4 ta av vid avfart 179 och åka norrut, mot Märsta. Vid Norrsunda kyrka sväng höger och följ beskrivningen som ovan.

SE EN FILM

Om det flöjtur som tillverkades av Pehr Strand under 1790-talet och som restaurerats och rekonstruerats på bekostnad av Kungl. Vitterhetsakademien.

KOK BOK, ULRIKA ELEONORA MUNCKS RECEPTSAMLING PÅ SKÅNELAHOLM

Ulrika Eleonora Muncks receptsamling skrevs omkring 1770–1780 och innehåller etthundra-sexton recept på bakverk, desserter, pastejer och andra maträtter. Kokboken gick i arv till Ulrika Eleonoras dotter sångerskan Brita Catharina Lidbeck och tillhör nu den Rettigska samlingen på Skånelaholms slott. Receptsamlingen är på många sätt typisk för en kategori handskrivna kokböcker som författades av adelns och borgerskapets kvinnor i 1700-talets Sverige och ges här ut som faksimil tillsammans med texter av Karin Sidén.

Om familjen rettig

Kristina Franzén, Familjen Rettig och donationerna till Kungl. Vitterhetsakademien. 2006.

Till startsidan
Instagram
Twitter
Facebook
Digitaltmuseum
My newsdesk

Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Telefon: 08-440 42 80
Bankgiro: 535-3552

E-post:
kansli@vitterhetsakademien.se

Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm


Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm



Integritetspolicy/GDPR

© 2020 KUNGL. VITTERHETSakademien