Kungl. Vitterhetsakademin

Foto: Pelle T Nilsson/SPA.

Gad Rausings pris 2022

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2022 tilldelas Marie-Louise Bech Nosch, professor i historia vid Köpenhamns universitet, för nydanande forskning inom antik historia. Hennes forskning om det textila materialets möjligheter har lett till ett helt nytt och blomstrande forskningsfält. Prissumman är 1 500 000 kronor.

–Det är en stor personlig ära att motta Gad Rausing-priset för min forskning i textilhistoria. Men jag vill att alla arkeologer, filologer, konservatorer, konsthistoriker och historiker som jag samarbetar med också ska ha del av äran. Nästan all min forskning sker i samarbete med andra forskare. Vi är en stor grupp internationella forskare som tillsammans har lyft textilforskningen, säger Marie-Louise Bech Nosch.

Forskning om förhistorisk och historisk textilproduktion har länge varit eftersatt, trots kläders stora betydelse för människor i alla tider. Produktion av kläder har ofta varit ett lågvärderat kvinnoarbete och textiliers förgänglighet gör dem svåra att studera historiskt.

Genom ett teoretiskt, metodiskt och tvärvetenskapligt innovativt angreppssätt har Marie-Louise Bech Nosch på kort tid förmått att i grunden förändra kunskapen om textilproduktion i det förflutna. Med en kombination av föremåls- och textanalys, som krävt djupa språkkunskaper i bland annat grekiska, har Nosch etablerat sig som en internationellt erkänd expert inom egeisk förhistoria i allmänhet och som en världsledande expert på Linear B i synnerhet. Linear B är ett skriftsystem där varje tecken motsvarar en stavelse.

Marie-Louise Bech Nosch forskning har lett till insikter och resultat som är verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla. Marie-Louise Noschs arbete har bidragit till att göra Centre for Textile Research i Köpenhamn till ett ledande centrum för historisk textilforskning. Som lärare och ledare har hon inspirerat, fostrat och hjälpt fram många yngre forskare.

–Marie-Louise Bech Noschs skickliga analyser visar hur tillverkningen av tyg, som var en kvinnosyssla, inspirerade och formade de ord och de begreppsapparater som utvecklades inom helt andra samhällsområden i det antika Grekland, säger Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet och ordförande i nordiska Rausingkommittén som utser pristagarna.

Redan i sitt avhandlingsarbete, framlagt vid universitetet i Salzburg år 2000, behandlade Marie-Louise Bech Nosch arbetets organisering inom mykensk textilindustri. Under åren 2009 till 2017 initierade och ledde hon sedan tre stora internationella forskningsprogram med fokus på textilhistoria. Samtidigt spelade hon en avgörande roll vid etableringen av det danska forskningsrådets excellenssatsning Centre for Textile Research, vars ledare hon var under perioden 2005 till 2016. 2017 utsågs hon till full professor i antik historia vid SAXO-institutet, Köpenhamns universitet.

Inom Marie-Louise Bech Noschs forskning finns två tematiska tyngdpunkter. Den första handlar om hur textilproduktionen på Knossos var organiserad och vad den i sin tur säger om det dåtida samhället. Den andra handlar om den kulturella förståelsen av textilproduktion i den grekiska världen. Inom ramen för det första temat studerade Nosch lertavlor med Linear B-inskrifter som bevarats från minoiska och mykenska palats. Genom att identifiera skrivarnas individuella stilar kunde hon påvisa en hög grad av specialisering inom denna yrkesgrupp liksom förekomsten av en avancerad begreppsapparat; resultaten presenterades i monografin The Knossos Od Series: an epigraphical study (2007) och i ”Methodological Considerations Regarding the Parameters for the Classification of the Knossos Od Tablets” (2011). Nosch motbevisade även den tidigare forskningens antagande om att all produktion var organiserad som ”ta-ra-si-ja” (en form av förlagssystem); se ”More Thoughts on the Mycenaean ta-ra-si-ja System” (2006). Som den första kunde hon även presentera siffror för hur omfattande tillverkningen av ylletyger var; se ”From Texts to Textiles in the Aegean Bronze Age” (2012) och ”The Textile Logograms in the Linear B-Tablets” (2012).

Inom ramen för det andra temat har Marie-Louise Bech Nosch och hennes medarbetare övertygande demonstrerat vikten av att kombinera insikter inom natur- och samhällsvetenskap, genusstudier, filologi och litterär analys. Hon har fastställt den tidigare förbisedda betydelsen av linodling och linneproduktion i Grekland, och frilagt de kulturella betydelser som knöts till vävande. Särskild uppmärksamhet har riktats mot hennes båda artiklar ”Voicing the Loom: Women, Weaving, and Plotting” (2014) och “The Loom and the Ship in Ancient Greece: Shared Knowledge, Shared Terminology, Cross-Crafts or Cognitive Maritime-Textile Archaeology?” (2015). Här visar Nosch att det fanns viktiga begreppsliga kopplingar mellan vävstolen, skeppet och lyran. Närmare bestämt var terminologin för skeppets olika delar relaterade till vävstolens olika delar och dess karaktäristiska rörelser. På samma sätt fanns det begreppsliga överlappningar mellan vävstolens och lyrans olika komponenter. Viktigt i sammanhanget är att vävstolen var ett kvinnligt kodat redskap, under det att skeppet var manligt kodat. Sammantaget belyser dessa analyser hur den allerstädes närvarande tillverkningen av tyg inspirerade och formade de ord och de begreppsapparater som utvecklades inom helt andra samhällsområden i det antika Grekland.

I antologin Textiles. Trade and Theories, from the Ancient Near East to the Mediterranean (2016) ger Nosch tillsammans med kollegan Dross-Krüpe en inflytelserik presentation av forskningsfältet indenfor antikhistorie.Tillsammans med kollegor har hon redigerat en lång rad antologier, såsom till exempel The medieval broadcloth: changing trends in fashion, manufacturing and consumption (2009); Wearing the cloak: dressing the soldier in Roman times (2012); Textile production and consumption in the ancient Near East: archaeology, epigraphy, iconography (2013); Fashionable encounters: perspectives and trends in textile and dress in the early modern Nordic world (2014); Global textile encounters (2015); Spinning fates and the song of the loom: the use of textiles, clothing and cloth production as metaphor, symbol and narrative device in Greek and Latin literature (2016); Gaben, Waren und Tribute: Stoffkreisläufe und antike Textilökonomie (2019).

Marie-Louise Bech Nosch är född 1970 och professor i historia vid Köpenhamns universitet. Hon har studerat i Neapel, Nancy och Salzburg och även arbetat i Wien, men huvuddelen av hennes akademiska gärning har utförts i Danmark.

Marie-Louise Bech Noschs arbete har bidragit till att göra Köpenhamn till ett ledande centrum för historisk textilforskning. Genom hennes och medarbetarnas många publikationer har forskningen om textilier i den antika Medelhavsvärlden och det förhistoriska Europa i grunden förändrats. Noschs egna bidrag rör främst det mykenska Grekland, men hon har även publicerat studier rörande andra områden och perioder. Under Noschs skickliga ledning har Centre for Textile Research i Köpenhamn blomstrat. Som lärare och ledare har hon inspirerat, fostrat och hjälpt fram många yngre forskare.

Nosch har varit vice ordförande för det danska forskningsrådet och ledamot av Velux-fonden, och är ledamot av den danska UNESCO-kommittén. Hon är ledamot av Det Kongelige Danske Videnskabenes Selskab i Köpenhamn, Europäische Akademie der Wissenschaften und Künste i Salzburg samt korresponderande ledamot av Österreichische Akademie der Wissenschaften. Hon har mottagit ett stort antal prestigefyllda priser såsom Michael Ventris-priset år 2001 (för hennes studier av Linear B), the Iris Foundation Award for Outstanding Mid-Career Scholars (2009), Alexander von Humboldt Stiftung Anneliese Maier Award (2013), och Dronning Margrethe IIs Videnskabspris (2019).

Om gad rausings pris

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning delas årligen ut till en framstående nordisk forskare inom ett antal angivna ämnesområden.


Priset instiftades av hedersledamoten Gad Rausings tre barn till faderns minne och ska enligt donationsbrevet delas ut ”till en vetenskapsman som gjort verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla insatser inom något av följande ämnesområden: Arkeologi (utan begräns­ningar i fråga om region eller period). historia bestämd som humanis­tisk disciplin, filosofins historia, idé- och lär­domshistoria, konst-, litteratur- och musik­historia, religions- och rättshistoria, etnologi, allmän språkvetenskap och studiet av språk­familjer och enskilda språk. Priset skall i första hand tilldelas forskare som fullgjort huvuddelen av sina insatser inom det nordiska forskarsamhället.”

2021 Professor Terttu Nevalainen, Helsingfors
2020 Professor Pirjo Markkola, Tammerfors
2019 Professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet Pdf, 336.8 kB.
2018 Professor Mogens Trolle Larsen, Köpenhamn
2017 Professor Sten Ebbessen, Köpenhamn
2016 Professor Erik A. Nielsen, Köpenhamn
2015 Professor Sverre Bagge, Bergen
2014 Professor Minna Skafte Jensen, Köpenhamn
2013 Professor Jan Terje Faarlund, Oslo
2012 Professor Kirsten Blinkenberg Hastrup, Köpenhamn
2011 Professor em. Åke Daun, Stockholm
2010 Professor Vésteinn Ólason, Reykjavik
2009 Professor Eva Österberg, Lund
2008 Professor Simo Knuuttila, Helsingfors
2007 Docenten, Dr.Phil. Mogens Herman Hansen, Köpenhamn
2006 Professor Heikki Räisänen, Helsingfors
2005 Museuminspektör, Dr.phil. Jørgen Jensen
2004 Professor emeritus Ulf Teleman, Lund

Till startsidan
Instagram
Twitter
Facebook
Digitaltmuseum
My newsdesk

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Telefon: 08-440 42 80

E-post: kansli@vitterhetsakademien.se


Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm


Integritetspolicy/GDPR

Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm


Fakturaadress:

Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm

 

Bankgiro: 535-3552


© KUNGL. VITTERHETSakademien

Till toppen