Kungliga Vitterhetsakademin

Pirjo Markkola Foto: Tommi Penttine

Gad Rausings pris 2020

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning tilldelas år 2020 professor Pirjo Markkola, professor i historia vid Tammerfors universitet, för hennes mångsidiga och nyskapande studier av den nordiska välfärdsmodellens historiska rötter. Prissumman är 1 500 000 kronor.

De nordiska länderna är - i övriga världen - kända för allmän välfärd och hög grad av jämställdhet mellan könen. Många har forskat om den nordiska välfärdsmodellen men professor Pirjo Markkola har undersökt dess historiska förutsättningar på ett unikt sätt.

Genom sin breda ansats har Pirjo Markkola visat att idéer och förhållningssätt kopplade till det lutherska arvet är viktiga komponenter för att förklara det samhällssystem vi har i Norden idag. Hon har också visat historieforskningens betydelse i vår samtid och hur historiska erfarenheter är nära kopplade till etiska frågor. Under hela sin forskargärning har Pirjo Markkola kombinerat insikter från olika fält och överskridit gränser precis på det sätt som är nödvändigt för att kunna nå verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla resultat.

I sin doktorsavhandling Työläiskodin synty. Tamperelaiset työläisperheet ja yhteiskunnallinen kysymys 1870-luvulta 1910-luvulle (1994) [Arbetarhemmets födelse: Arbetarfamiljerna i Tammerfors och den samhälleliga frågan från 1870-talet till 1910-talet] studerade Markkola arbetarkulturen i Finlands viktigaste industristad under decennierna före det uppslitande inbördeskriget. Redan här kombinerade hon familjehistorisk och arbetarhistorisk forskning med ett ambitiöst mentalitetshistoriskt anslag. Hennes suveräna analytiska skärpa och reflekterande eftertänksamhet syns exempelvis i behandlingen av så kallade ”barnutställningar”, ett slags kollektiva rådgivningsseanser dit arbetarfamiljerna frivilligt förde sina barn för att examineras.

Markkolas andra monografi Synti ja Siveys: Naiset, uskonto ja sosiaalinen työ Suomessa 1860-1920 (2002) [Synd och sedlighet: Kvinnorna, religionen och det sociala arbetet i Finland 1860-1920] kan betecknas som hennes magnum opus. Hon visar här hur de olika folkrörelserna inte var så distinkta, som man tidigare velat se dem, utan att det fanns viktiga beroenden mellan väckelserörelserna och arbetar- och kvinnorörelserna. Markkola är inte ensam om denna upptäckt men hennes arbete hör till de allra mest betydande inom denna forskningsfront. Det är också ett arbete som tydligt demonstrerar hur viktigt det är att historikern inte är ”religionsblind”.

Dessa insikter pekar fram mot Markkolas insatser för att förklara den nordiska välfärdsmodellens historiska rötter – insatser som gjorts i både nordiska och internationella sammanhang och som ofta redovisats i form av engelskspråkiga artiklar och antologier, till exempel Gender and Vocation: Women, Religion and Social Change in the Nordic Countries, 1830–1940 (2000). Här betonar Markkola att den lutherska kyrkan redan på 1500-talet riktade sig till individen. Både män och kvinnor tilltalades som individer, kapabla att ta ansvar och genom sitt arbete bidra till det allmänna bästa. Markkola exemplifierar med hur ordet ”husbonde” kunde användas även om vuxna kvinnor. I och med att kyrkan var knuten till staten, kom individen även att få en relation till staten på ett sätt som påminner om medborgarens roll i det moderna samhället. Klarare än många andra har Markkola sett och belagt dessa allmännordiska tendenser i de enskilda ländernas nationella historier.

Åren 2014–2016 ledde Markkola den tvärvetenskapliga forskargrupp som på uppdrag av finska Social- och hälsovårdsministeriet utredde vanvård och missförhållanden inom barnskyddet i Finland åren 1937–1983. Här var Markkolas intresse för barns situation och erfarenheter avgörande. Genom sin roll i utredningen kunde hon visa på vikten av historisk kunskap i hanteringen av svåra samhällserfarenheter men också resonera klokt kring de etiska problem som kan uppstå i sådana sammanhang. Markkola leder för närvarande en forskargrupp inom Finlands akademis pågående spetsforskningssatsning på erfarenhetshistoria.

Pirjo Markkola har varit verksam som professor vid Åbo Akademi (2006-2009), Jyväskylä universitet (2009-2015) och Tammerfors universitet (sedan 2015). Hon har varit akademiforskare vid Finlands Akademi (1998-2003) och medlem och vice-ordförande i Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle (2010–15). Hon har varit huvudredaktör för Historiallinen Aikakauskirja(Finlands ledande periodiska skrift inom historisk forskning) och är sedan 2014 medlem i Finska vetenskapsakademien. Hon har varit gästforskare vid ett flertal utländska universitet och har haft många förtroendeuppdrag, bl.a. i Sverige. Hennes generösa förhållningssätt gentemot unga forskare framhålls ofta, och hon åtnjuter ett mycket gott rykte som en pålitlig, ansvarstagande och eftertraktad samarbetspartner.

Om gad rausings pris

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning delas årligen ut till en framstående nordisk forskare inom ett antal angivna ämnesområden.


Priset instiftades av hedersledamoten Gad Rausings tre barn till faderns minne och ska enligt donationsbrevet delas ut ”till en vetenskapsman som gjort verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla insatser inom något av följande ämnesområden: Arkeologi (utan begräns­ningar i fråga om region eller period). historia bestämd som humanis­tisk disciplin, filosofins historia, idé- och lär­domshistoria, konst-, litteratur- och musik­historia, religions- och rättshistoria, etnologi, allmän språkvetenskap och studiet av språk­familjer och enskilda språk. Priset skall i första hand tilldelas forskare som fullgjort huvuddelen av sina insatser inom det nordiska forskarsamhället.”

2019 Professor Lena Liepe, LinnéuniversitetetPDF
2018 Professor Mogens Trolle Larsen, Köpenhamn
2017 Professor Sten Ebbessen, Köpenhamn
2016 Professor Erik A. Nielsen, Köpenhamn
2015 Professor Sverre Bagge, Bergen
2014 Professor Minna Skafte Jensen, Köpenhamn
2013 Professor Jan Terje Faarlund, Oslo
2012 Professor Kirsten Blinkenberg Hastrup, Köpenhamn
2011 Professor em. Åke Daun, Stockholm
2010 Professor Vésteinn Ólason, Reykjavik
2009 Professor Eva Österberg, Lund
2008 Professor Simo Knuuttila, Helsingfors
2007 Docenten, Dr.Phil. Mogens Herman Hansen, Köpenhamn
2006 Professor Heikki Räisänen, Helsingfors
2005 Museuminspektör, Dr.phil. Jørgen Jensen
2004 Professor emeritus Ulf Teleman, Lund

Till startsidan
Instagram
Twitter
Facebook
Digitaltmuseum
My newsdesk

Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Telefon: 08-440 42 80
Bankgiro: 535-3552

E-post:
kansli@vitterhetsakademien.se

Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm


Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm



Integritetspolicy/GDPR

© 2020 KUNGL. VITTERHETSakademien