Democracy Derailed? The political legacies of electoral violence

Agustín Goenaga är verksam som forskare på Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Han avlade sin doktorsexamen i statsvetenskap vid University of British Columbia (UBC) år 2015 med avhandlingen The Social Origins of State Capacity: Civil Society, Political Order and Public Goods in France (1789-1970) and Mexico (1810-1970). Mellan 2015 och 2017 var han anställd som postdoktor inom forskningsprojektet “State-Making and the Origins of Global Order in the Long Nineteenth Century and Beyond” (STANCE) vid Lunds universitet.Hans forskning placerar sig i skärningspunkten mellan jämförande politik, politisk utveckling och demokratiteori, med särskilt intresse för förhållandet mellan statsbildning och demokratisering.

Som forskare vid Vitterhetsakademien kommer han utveckla ett nytt projekt om “the Deliberative Capacity of Democratic Systems”. Detta projekt har tre huvudsakliga mål: (1) att identifiera institutionella förutsättningar för de kommunikationsprocesser som styr formeringen av kollektiva preferenser i moderna demokratier; (2) att förklara framträdandet och tillbakagången av sådana institutionella förutsättningar; samt (3) att undersöka den påverkan dessa institutioner har på medborgarnas inställningar till demokrati. Projektet inbegriper en insamling av originaldata från ett urval av europeiska och amerikanska länder, en djuplodande historisk analys som jämför några av dessa fall, samt en uppsättning tvärnationella enkäter och enkätexperiment.
Kontakt på Lunds universitets hemsida och på https://agustingoenaga.com

Militarizing rescue and relief? Explaining civil-military patterns of interaction in migrants’ rescue and relief operations

Chiara Ruffa är Akademiforskare vid Institutionen för fred och konfliktforskning vid Uppsala universitet och docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Hennes Vitterhetsakademiprojekt fokuserar på migrationskontroll och uppkomsten och förändringen av en norm för att söka och rädda människor i nöd till sjöss.

Chiaras forskningsintressen ligger i gränslandet mellan statsvetenskap och sociologi med ett särskilt fokus på militära organisationer i okonventionella operationer. Hennes arbete har publicerats i Security Studies, Acta Sociologica, Armed Forces and Society, Security and Defence Analysis, Small Wars and Insurgencies, Comparative European Politics, och som kapitel inom flera redigerade volymer. Hennes bok Military Cultures in Peace and Stability Operations publicerades i maj 2018 på University of Pennsylvania Press.
Kontakt och mer information om Chiaras forskning på Uppsala universitets hemsida.

Consequences of demographic and organizational diversity

Karl Wennberg disputerade i företagsekonomi 2009 vid Handelshögskolan i Stockholm på Avhandlingen”Entrepreneurial Exit” som tilldelats flera internationella priser. Efter avhandlingen var han postdoktoral forskare vid Imperial College London och forskar nu vid Linköpings Universitet där han påbörjade sin anställning som akademiforskare med forskningsprogrammet Consequences of demographic and organizational diversity den 1 September 2017.

Karls forskning berör entreprenörskap och utvecklingen av organisationer och branscher, med specifikt fokus framförallt på hur nya företag och organisationsformer påverkar makroutfall såsom konkurrensförhållanden, lönespridning, och ekonomisk tillväxt i branscher och regioner. Som akademiforskare studerar han hur demografisk förändring såsom urbanisering och migration påverkar organisationer och deras utveckling.
Kontakt och mer information på universitetets hemsida.

religionsmöten

Niklas Foxeus disputerade i religionshistoria 2011 med avhandlingen The Buddhist World Emperor's Mission: Millenarian Buddhism in Postcolonial Burma vid Stockholms universitet. Han bedriver för närvarande forskning inom ramen för ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet som behandlar mötet mellan buddhism och kapitalism i Burma/Myanmar. Hans forskning är främst religionsetnologisk och religionssociologisk med fokus på olika former av buddhism som uppstått i samspel med moderniseringsprocesser, nationsbyggen och globalisering.

Som akademiforskare vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet kommer han att fortsätta forska inom samma fält och undersöka frågor om nationell identitet, konfliktfyllda möten mellan religiösa och etniska grupper samt framväxten av intoleranta former av buddhism. Niklas Foxeus tillträdde sin anställning som akademiforskare den 1 juli 2015.
Kontakt och mer information på Stockholms universitetets hemsida.

kulturhistoriska studier med inriktning mot landskaps- och bebyggelsehistoria

Jesper Larsson disputerade i agrarhistoria 2009 på en prisad avhandling, Fäbodväsendet 1550-1920: Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Han gjorde postdok vid Vincent and Elinor Ostrom Workshop in Political Theory and Policy Analysis vid Indiana Univeristy, Bloomington, USA mellan 2010 och 2012 där han nu är Affiliated faculty. Jesper Larsson är forskarassistent i agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) sedan hösten 2012. Hans forskning kretsar kring gemensamt ägda resurser under tidigmodern tid och den övergripande frågan rör hur brukare kunde lösa problem med gemensamt utnyttjande och undvika allmänningarnas tragedi.

Jesper Larsson påbörjade sin anställning som akademiforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för stad och land den 1 juli 2015. Han kommer att forska om landskapsutnyttjande under 1600-talet i norra Skandinavien. Utgångspunkten är det ökade användningen av kollektivt ägda och brukade resurser under denna tid.
Se även information på SLUs hemsida.

kulturhistoriska studier med inriktning mot trädgårdshistoria

Inger Olausson disputerade i ämnet agrarhistoria vid SLU 2014, med avhandlingen “En blomstrande marknad. Handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län”. Hon är hortonom och hennes forskningsområde rör den yrkesmässiga trädgårdsodlingens historia.

Som akademiforskare kommer Inger Olausson att studera växtskyddet inom svensk trädgårdsodling i ett historiskt perspektiv, fram till omkring 1940. Hur hanterades och förebyggdes angrepp av skadegörare och sjukdomar inom svensk trädgårdsodlingen innan användningen av kemiska växtskyddsmedel slog igenom på allvar? Studien kopplas till dagsaktuell forskning om metoder förekologisk odling och odling med mindre användning av kemikalier. Hon påbörjade sin anställning som akademiforskare vid Linköpings universitet 1 mars 2015. Den 1 januari valde Inger Olausson att flytta till institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet där hon fortsätter som Akademiforskare.

Kontakta Inger Olausson.

det offentliga rummet i den klassiska antiken

Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet, disputerade i Lund 2003 på en avhandling om den romerska triumfprocessionen. En omarbetad version publicerades 2009 (Staging the World. Spoils, Captives, and Representations in the Roman triumphal procession). Ida Östenberg har skrivit ett större antal artiklar, främst om olika aspekter av romersk politisk kultur och färdigställer för närvarande, inom ramen för ett VR-projekt, en monografi som behandlar hur romarna hanterade och mindes militära nederlag. Hon recenserar regelbundet nyutkomna böcker i internationella tidskrifter och hon ägnar sig även åt tredje uppgiften, främst genom artiklar i svensk dagspress, tidskrifter och på sin romerska blogg.

Ida Östenberg påbörjade sin anställning som akademiforskare vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet den 1 juli 2015, där hon driver projektet Conflicted ceremonies. Public mourning in late Republican and early Imperial Rome. Hon undersöker hur man i Rom hanterade, kommunicerade och förhandlade död och sorg vid ritualer och genom minnesmarkörer i det offentliga rummet. Fokus ligger på de sociala, politiska och kulturella spänningsfält som publik död och kollektiv sorg framkallar, och syftet är att nå en större förståelse för romerskt kulturspecifika handlingsmönster under tid av politisk förändring mellan ett republikanskt och kejsartida system. Kontaktinformation och publikationslista på institutionens hemsida.

filosofi med inriktning mot grundläggande medicinsk-etiska frågor

renässansstudier med inriktning mot konstvetenskap

Inga Elmqvist Söderlund disputerade vid Stockholms universitet 2010 med avhandlingen Taking possession of astronomy: Frontispieces and illustrated title-pages in 17th century books on astronomy.
Hon har mångårig erfarenhet av att arbeta vid olika museer och efter disputationen har hon forskat utomlands, först vid Museum of the History of Science vid Oxfords universitet och sedan som Sackler research fellow vid Royal Museums Greenwich. Hon är särskilt intresserad av hur vetenskap har manifesterats i olika konstformer.

Inga Elmqvist Söderlund började sin anställning som akademiforskare vid Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet den 1 april 2014 och arbetar där med forskningsprojektet Vetenskapliga konstföremål samlade i Sverige 1550-1660.

Inga Elmqvist Söderlund avled den 31 juli 2017.

renässansstudier med inriktning mot litteraturvetenskap

Unn Falkeid påbörjade sin anställning som akademiforskare vid institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet den 1 januari 2014 och slutade den 30 juni 2016.

Kontaktinformation och publikationslista på institutionens hemsida

renässansstudier med inriktning mot språkvetenskap

David Håkansson är docent vid Uppsala universitet och forskar om hur de nordiska språken varierar och förändras. Han disputerade 2008 vid Lunds universitet på en avhandling som behandlade subjektslösa satser i fornsvenska. Lika mycket kom också avhandlingen att behandla frågor som rör den språkliga förändringsprocessen och dess orsaker på ett mer allmänt plan, och sådana frågor har han sedan fortsatt att arbeta med, först som postdok vid Köpenhamns universitet och därefter som forskarassistent i Uppsala.

David Håkansson började sin anställning som akademiforskare vid institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, den 1 juli 2014. Han kommer att arbeta med projektet Morfologiska förändringsprocesser i renässanstidens svenska som syftar till att kartlägga hur olika faktorer, såväl inom- som utomspråkliga, samverkar då det gäller morfologiska förändringar i renässanstidens svenska.

Kontaktinformation och publikationslista på institutionens hemsida

renässansstudier med inriktning mot språkvetenskap

Sigrid Schottenius Cullhed disputerade i litteraturvetenskap 2012 på avhandlingen Proba the Prophet. Studies in the Christian Virgilian Cento of Faltonia Betitia Proba vid Göteborgs universitet.

Som akademiforskare vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, kommer hon att arbeta med det tvärvetenskapliga projektet Late Antiquity in the Scholarly Imagination. Projektet involverar litteraturvetenskap, klassiska språk och idéhistoria och undersöker senantikens framväxt som begrepp inom den klassiska filologin, och hur dess skiftande sociokulturella definitioner har fungerat i samspel med tolkning och estetisk värdering av latinska texter skrivna under denna tid.

Kontaktinformation och publikationslista på institutionens hemsida