Johannes Persson

Johannes Persson har även skrivit om beslutsfattande, risk och riskhantering och han har genom nytänkande i teoribildning och metodutveckling lämnat betydelsefulla bidrag till den internationella riskfilosofin. Ett exempel är hans och Niklas Varemans analys av distinktionen mellan att löpa och att ta risker. Vi kan löpa risker som vi inte själva tar, ta risker som någon annan löper och givetvis ta risker som vi själva löper.

Tillsammans med sina kolleger i Lund har han utvecklat en teori för att analysera och hantera så kallade kunskapsrisker. Det vill säga en modell för att identifiera faktorer som begränsar och negativt påverkar beslutsfattarens kunskapssituation och i och med det hennes möjligheter att fatta robusta beslut. Det finns otaliga exempel på när, hur och varför detta problem uppstår. Johannes Persson har bidragit med flera genomarbetade fallstudier och därmed till en kartläggning och systematisering av fenomenet.

Han har även arbetat med frågor av direkt relevans för praktisk hantering av riskproblem. Femtio procent av Europas skogar och den mesta jordbruksmarken ägs av privatpersoner. Hur dessa privatpersoner anpassar sig till klimatförändringarna har avgörande betydelse för klimat, ekonomi och ekosystemtjänster. De mest inflytelserika modellerna för att förstå skogsägares anpassning till klimatförändringar bygger på socio-ekonomiska faktorer. Den forskning som Persson bedrivit med skogsforskaren Kristina Blennow och andra kolleger har istället valt att studera tron på klimatförändringar. Resultaten visar bland annat att graden av tro på klimatförändringar och effekterna av dem är av mycket stor betydelse om man vill förstå skogsägares riskhantering.

Johannes Persson kommer att bli en stor tillgång för Kungl. Vitterhetsakademien i nya kreativa samarbeten.