Ny bok om mötet mellan konst och vetenskap i tidigmodern tid

Displays of learning återspeglar forskaren och kuratorn Inga Elmqvist Söderlunds (1967–2017) intresse för den tidigmoderna strävan efter kunskap, makt och kontroll. I boken ingår flera av hennes främsta publikationer på temat, och även tidigare opublicerade artiklar. Konsthistorikerna Peter Gillgren, Merit Laine och Mårten Snickare står för urvalet och har även färdigställt en del av materialet.

Under tidigmodern tid stod frågor om konst och vetenskap nära varandra. Konstkammare, bibliotek och platser för vetenskapliga experiment uppfördes och utsmyckades med referenser till klassisk och samtida lärdom. I Displays of learning. Studies in early modern art and science by Inga Elmqvist Söderlund utvecklas sådana teman, exempelvis i relation till den konstkammare som drottning Kristina inrättade vid Kungliga slottet i mitten av 1600-talet samt det första observatoriet i Stockholm, byggt cirka 100 år senare. Genom detaljerade analyser och ett antal konkreta exempel – bokillustrationer, vetenskapliga instrument, samlingar, byggnader och miljöer – belyses mötet mellan konst och vetenskap under 1600- och 1700-talet.

–Inga Elmqvist Söderlund gick bort mitt i sin forskargärning, hennes forskningsfält och forskningsfrågor är både ovanliga och viktiga. Hon forskade om relationen mellan konst och naturvetenskap under tidigmodern tid, framför allt på 1600-talet. En tid då den moderna vetenskapen växte fram och manifesterades i nya byggnader, konstverk och illustrationer. Märkligt nog är det inte så många historiker som arbetat med de här frågorna. Dagens naturvetare verkar inte så intresserade av sin historia, konsthistoriker arbetar mest med andra material och vetenskapshistoriker har ofta varit upptagna med det skrivna ordet snarare än det visuella. Därför var hennes forskning unik och det kändes viktigt att få en bra sammanställning av det hon åstadkommit, säger Peter Gillgren, en av bokens redaktörer.

–Visualisering och visuell representation har alltid varit viktigt för naturvetenskaperna och är det fortfarande idag. Sambandet mellan konst och teknik är inte så starkt som under tidigmodern tid men kanske ändå på framväxt igen. Ett exempel är forskningen om människans hjärna och den estetiska erfarenhetens betydelse, den så kallade neuroestetiken. Det är en forskning som idag bedrivs inom såväl hjärnforskning som estetik och inom de enskilda estetiska ämnena. Även enskilda konstnärer inspireras av och arbetar med liknande frågor, säger Peter Gillgren.