Terttu Nevalainen, professor i engelsk filologi vid Helsingfors universitet, tilldelas Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning år 2021 för sin teoretiskt och metodiskt banbrytande forskning inom historisk sociolingvistik med fokus på det engelska språkets utveckling. Prissumman är 1,3 miljoner kronor.
Genom att fokusera på språkmaterialet i brevsamlingar har professor Terttu Nevalainen och hennes medarbetare kunnat kartlägga in i minsta detalj det engelska språkets utveckling under flera hundra år. Med sitt innovativa, tvärvetenskapliga och visionära arbetssätt har Nevalainen skapat mönsterbildande teorier, metoder och infrastrukturer för att kunna mäta språklig variation och förändring i samhällen som inte längre finns och där intervjuer följaktligen inte kan användas.
Terttu Nevalainen har spelat en banbrytande roll i utvecklingen av disciplinen historisk sociolingvistik. Hon är en världsledande auktoritet inom engelsk språkhistoria och inom korpuslingvistik. Hennes forskning har lett till teoretiska, metodologiska och empiriska resultat som är verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla.
Redan i sitt avhandlingsarbete från 1991 lade Terttu Nevalainen grunden till sitt arbetssätt genom att i en historisk engelsk korpus med material från olika tidsepoker och textgenrer studera förekomsten av tre adverbial och deras grammatiska och semantiska förändringar mellan 1500 och 1900. Angreppssättet ledde sedan till insikten om sociologiska variablers betydelse liksom brevmaterialets potential som källa.
Bevarade brevsamlingar tillåter analys av språklig förändring under individens livslopp. Om det dessutom finns sociologisk information om brevskrivarna, blir det möjligt att statistiskt beakta effekter av utbildningsnivå, socialt skikt, geografisk hemmahörighet, ålder och kön. Terttu Nevalainen skapade därför, tillsammans med Helena Raumolin-Brunberg, the Corpus of Early English Correspondence (1410-1680) som har blivit en modell för liknande projekt på andra språkområden. I Sociolinguistics and language history: Studies based on the corpus of Early English Correspondence (1996, utgiven tillsammans med Raumolin-Brunberg) och Historical Sociolinguistics. LanguageChange in Tudor and Stuart England (2003; 2:a upplagan 2016), visar Terttu Nevalainen det fruktbara i angreppssättet.I ett senare arbete tillämpar Nevalainen och hennes medarbetare samma metoder på 1700-talets engelska: Terttu Nevalainen, Minna Palander-Collin & Tanja Säily (red.) Patterns of Change in 18th-century English. A sociolinguisticapproach (2018).
Genom att fokusera på språklig variation har Terttu Nevalainen givit en nyanserad och dynamisk bild av det engelska språkets utveckling, som skiljer sig från tidigare forsknings starka betoning av språket i London. Nevalainen har även teoretiskt kunnat visa hur språkliga innovationer sprider sig inom en befolkning över tid. Hon har givit viktiga bidrag till frågan om hur en skriven engelsk norm växte fram. Hennes senare forskning omfattar också frågor om flerspråkighetens effekt på engelskans förändring och de frågor som väcks av engelskans status som ett världsspråk (World Englishes) och ett lingua franca. Denna bredd är unik.
Terttu Nevalainen har också bidragit infrastrukturellt till forskningen på detta område genom skapandet av korpusresurser och databaser, verktyg för att bearbeta, statistiskt analysera och visualisera korpusmaterialet, samt arbete med att tillgängliggöra resurserna på ett systematiskt sätt, t.ex. genom databasen Language Change Database (LCD) och Corpus Resource Database (CoRD), som samlar information om tillgängliga engelska korpusresurser. Detta djupt tvärdisciplinära metodologiska arbete är en bestående insats för fältet.
Terttu Nevalainen har fostrats i den forskarmiljö som hennes lärare Matti Rissanen byggde upp vid Helsingfors universitet. Genom sin förmåga att knyta till sig skickliga medarbetare och att samarbeta över disciplingränser har hon befäst och utvecklat universitetets ställning som världsledande inom lingvistik och studier av det engelska språket. Forskargruppen arbetar vidare med frågor om historisk semantik och pragmatik liksom syntax och morfologi. Nevalainens forskargärning har resulterat i ny och väsentlig kunskap, i forskningsinfrastruktur till nytta för många, samt i en ny generation av historiskt inriktade sociolingvister.
Terttu Nevalainen är född 1952 och professor i engelsk filologi vid Helsingfors universitet.
Terttu Nevalainens arbete har bidragit till att göra Helsingfors till ett ledande centrum för historisk sociolingvistik och korpusbaserad språkforskning, inte minst genom the Research Unit for the Study of Variation, Contacts and Change in English (VARIENG), en enhet där juniora och seniora forskare utvecklar arbetet i nya innovativa riktningar i ett stort antal projekt. Under Nevalainens ledning har denna enhet sedan 2001 blomstrat. Nevalainens internationellt ledande ställning i fältet är ställd bortom allt tvivel. Hon har många uppdrag som redaktör för ledande publikationer (t.ex. The Oxford Handbook of the History of English, med E. Traugott, 2012; Oxford Studies in the History of English). Det erkännande hon rönt avspeglas i de många hedersbetygelser hon mottagit. Hon är ledamot av Academia Scientiarum Fennica, Riddare av 1:a Klass av Finlands Vita Ros’ orden, samt korresponderande ledamot av British Academy.
Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning delas årligen ut till en framstående nordisk forskare inom ett antal angivna ämnesområden.
Priset instiftades av hedersledamoten Gad Rausings tre barn till faderns minne och ska enligt donationsbrevet delas ut ”till en vetenskapsman som gjort verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla insatser inom något av följande ämnesområden: Arkeologi (utan begränsningar i fråga om region eller period). historia bestämd som humanistisk disciplin, filosofins historia, idé- och lärdomshistoria, konst-, litteratur- och musikhistoria, religions- och rättshistoria, etnologi, allmän språkvetenskap och studiet av språkfamiljer och enskilda språk. Priset skall i första hand tilldelas forskare som fullgjort huvuddelen av sina insatser inom det nordiska forskarsamhället.”
2020 Professor Pirjo Markkola, Tammerfors
2019 Professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet Pdf, 336.8 kB.
2018 Professor Mogens Trolle Larsen, Köpenhamn
2017 Professor Sten Ebbessen, Köpenhamn
2016 Professor Erik A. Nielsen, Köpenhamn
2015 Professor Sverre Bagge, Bergen
2014 Professor Minna Skafte Jensen, Köpenhamn
2013 Professor Jan Terje Faarlund, Oslo
2012 Professor Kirsten Blinkenberg Hastrup, Köpenhamn
2011 Professor em. Åke Daun, Stockholm
2010 Professor Vésteinn Ólason, Reykjavik
2009 Professor Eva Österberg, Lund
2008 Professor Simo Knuuttila, Helsingfors
2007 Docenten, Dr.Phil. Mogens Herman Hansen, Köpenhamn
2006 Professor Heikki Räisänen, Helsingfors
2005 Museuminspektör, Dr.phil. Jørgen Jensen
2004 Professor emeritus Ulf Teleman, Lund
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Telefon: 08-440 42 80
E-post: kansli@vitterhetsakademien.se
Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm
Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm
Fakturaadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm
Bankgiro: 535-3552
© KUNGL. VITTERHETSakademien