Akademien främjar och stödjer forskning genom att finansiera forskartjänster, forskningsprojekt, publikationer, symposier, konferenser, internationaliserings- och digitaliseringsprojekt, resebidrag och stipendier.
Huvuddelen av Akademiens forskningsfrämjande stöd går till projekt som sker i samarbete med ledamöter, universitet, lärda verk, kulturvårdande myndigheter och andra forskningsfinansiärer. Akademien stödjer ofta mycket långsiktiga projekt som inte har kunnat finansieras med offentliga medel. Konferenser och symposier som finansieras av Akademien hålls ofta i Rettigska huset på Villagatan i Stockholm. En stor del av konferenserna publiceras i Akademiens konferensserie. Akademien förvaltar ett större antal stiftelser och kan därmed dela ut forskningsmedel i enlighet med stiftelsernas ändamål.
Kungl. Vitterhetsakademien främjar och stödjer forskning. Akademien och anknutna stiftelser finansierar bland annat:
Humaniora och samhällsvetenskap bidrar med kunskap om individ och samhälle. Humanvetenskaplig forskning är viktig i sig men också en förutsättning för att resultaten inom andra vetenskapsområden ska kunna nyttiggöras. Samtidens stora frågor om klimat, befolkning, migration, integration, demokrati, välfärd och nya teknologier kräver samverkan mellan natur- och humanvetenskaper, där humaniora och samhällsvetenskap kan besvara komplicerade problemställningar och fördjupa förståelsen av komplexa fenomen, historiska processer och sammanhang. Humanvetenskapliga kompetenser som förmågan att analysera, tolka och kritiskt granska skeenden och texter samt kommunicera forskningsresultat i tal och skrift utgör essentiella tillgångar i det moderna samhället.
Hög kvalitet och hög vetenskaplig kompetens måste utgöra grunden för såväl forskning som utbildning. Ökade basanslag till forskning bör primärt syfta till att förstärka miljöer som kännetecknas av högkvalitativ forskning eller med hög potential att utvecklas.
Satsningen på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning bör stärkas och områdenas ställning måste beaktas och bevakas. Det är av stor vikt att utrymme skapas för kreativ, forskarstyrd och långsiktig grundforskning.
Forskningen måste vara fri att ställa frågor i sitt sökande efter de vetenskapligt hållbara svaren. Även den så kallade utmaningsdrivna forskningen skall vara vetenskapligt oberoende. Oetisk forskning kan i värsta fall leda till att enskilda individer, miljö och/eller samhället skadas och är dessutom ett slöseri med offentliga medel. Det är viktigt för både forskning och samhälle att forskningsetiska problem uppmärksammas och att satsningar görs på utbildning och forskning om forskningsetik, inte minst inom de humanvetenskapliga disciplinerna där denna forskning varit eftersatt.
Behovet av fortsatta satsningar på den såväl traditionella som digitala forskningsinfrastrukturen inom humaniora och samhällsvetenskap är stort. Resurser krävs inte bara för att bibehålla svensk forsknings framskjutna position på dessa områden, utan också för att stärka strategiska digitaliseringssatsningar och utveckla e-infrastrukturer för att öka tillgängligheten. Utvecklingen av spetsforskning inom humaniora och samhällsvetenskap är i stor utsträckning beroende av metodutveckling och infrastruktur. Resurser krävs för att möta forskarnas behov inom detta område.
Inom flera humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen är vetenskapliga klassiker och viss tongivande aktuell forskning publicerad på andra språk än engelska, främst tyska och franska. De moderna europeiska språkens svaga ställning i svenskt utbildningsväsen är ett allvarligt problem för forskningens kvalitet inom många ämnen. Även om forskningsresultat naturligtvis bör presenteras på internationella språk har forskarsamhället ett ansvar för att svenska språket ska utvecklas som vetenskapligt språk. Detta är bara möjligt om forskningsresultat publiceras även på svenska. Särskilt forskning som analyserar svåröversatt litterärt och annat kulturhistoriskt svenskt material, liksom juridisk forskning, har svenska som det vetenskapligt naturliga publiceringsspråket.
Forskningsförmedling är av stor betydelse i ett demokratiskt samhälle. Dagens polariserade debattklimat och ofta starkt förenklade diskussioner visar på behovet av att motverka kunskapsresistens samt att stärka källkritisk medvetenhet och folkbildning på vetenskaplig grund.
akademiens forskningsfrämjande verksamhet
Kungl. Vitterhetsakademien är en oberoende vetenskaplig akademi som främjar, stödjer och initierar humanvetenskaplig forskning – inom humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner – samt forskning rörande kulturmiljövård. Akademien stödjer gärna angelägen forskning som är svår att inordna i det statliga finansieringssystemet.
Från sin ämnes- och lärosätesövergripande utsiktspunkt vill Vitterhetsakademien bidra till den forskningspolitiska debatten om humaniora och samhällsvetenskap.
Förutom egna medel förvaltar Vitterhetsakademien ett stort antal stiftelser och fonder som stödjer forskningsrelaterade verksamheter. Många av dessa är styrda till särskilda forskningsområden, inklusive kulturminnesvård.
Vitterhetsakademien publicerar vetenskaplig forskning inom sitt fält och stödjer även forskningsförmedling och populärvetenskapliga satsningar.
Vitterhetsakademien äger och förvaltar ett antal kulturhistoriska fastigheter. Förvaltningen av dessa följer kulturmiljövårdens grundprinciper och nyare vetenskapliga rön.
Vitterhetsakademien samarbetar med såväl universitet och andra lärosäten som med forskningsfinansiärer, exempelvis Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet, samt med övriga kungliga akademier och internationella vetenskapliga organisationer.
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Telefon: 08-440 42 80
E-post: kansli@vitterhetsakademien.se
Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm
Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm
Fakturaadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm
Bankgiro: 535-3552
© KUNGL. VITTERHETSakademien