Kungl. Vitterhetsakademin

Kungliga vitterhetsakademien


  • Ett lärt samfund


    Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
  • Kulturmiljövård


    Bevarar och levandegör
  • Forskning och samverkan


    Främjar, stödjer och initierar
  • Bokutgivning


    Förmedlar och tillgängliggör

NYHETER


  • Pressmeddelande

    Föredrag: Akademien från 1753 till i dag

    Preses Peter Gillgren berättar om Vitterhetsakademien i det akademiska landskapet, från de litterära pristävlingarna på 1700-talet till 2000-talets satsningar på bland annat trädgårds- och fotohistoria, klimat- och medeltidsforskning samt symposier, stipendier och ...

  • Pressmeddelande

    Bokmässan 2023: Akademien på Forskartorget

    Akademiens program på årets Forskartorg lyfter fram tre aktuella titlar – biografin Geo Widengren. Stridbar professor i en föränderlig tid, den nya delen av Svensk trädgårdshistoria och antologin Med pennan i hand, om diplomaters berättelser. 2023 firar Forskartorg...

  • Publikationer

    Ny bok om religionsprofessorn Geo Widengren

    En stridbar professor och folkbildare med intresse för ridning och det militära. Religionshistorikern Geo Widengren hade under 1900-talet stort inflytande på ämnet religionshistoria och dess utveckling och popularisering, bland annat som medgrundare till flera inte...

  • Pressmeddelande

    Jubileumsåret 2023: Akademiens program

    H.M. Konungens 50 år på tronen firas den 15 september. Vitterhetsakademien firar Jubileumsåret 2023 och sin beskyddare med följande föredrag och seminarier: Gustaf VI Adolf och arkeologin, Vitterhetsakademien i det akademiska landskapet från 1700-talet till i dag s...

  • Övrigt

    8,4 miljoner till RAÄ och KB för digitisering av samlingar

    Vitterhetsakademien har tilldelat Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket 8,4 miljoner kronor för ett gemensamt forsknings- och digitiseringprojekt. I projektet kommer arkivhandlingar som speglar Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens äldsta histori...

  • Pressmeddelande

    Nominera till Vitterhetsakademiens lärarpris 2024

    Akademiens lärarpris delas ut till verksamma lärare inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen samt moderna språk. Nu finns möjlighet att nominera framstående lärare till 2024 års pris som har inriktningen moderna språk utom svenska . Prissumman är 50 000 kr ...

aktuella Utlysningar

Utlysning av de Rettigska stipendierna

Vitterhetsakademien utlyser genom Riksantikvarieämbetet fyra stipendier som riktar sig till forskningsprojekt som har nytta av de fysiska samlingarna vid Riksantikvarieämbetets arkiv och Vitterhetsakademiens bibliotek. Utlysningen är öppen 1 september–15 oktober 2023.

kommande utlysning

Inom Bernadotteprogrammet 2024 utlyses upp till tre stipendier om 125 000 kr. Utlysningen öppnar den 1 oktober. Sista ansökningsdag är den 8 december.

Jubileumsåret 2023

Under 2023 firas H.M. Konungens 50 år på tronen liksom 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till Sveriges kung. Med anledning av jubileet genomför tio nationella akademier och samfund föreläsningsserien Tio kungliga akademier i tid och rum. Vitterhetsakademien har dessutom ett antal andra aktiviteter under jubileumsåret: föredragen Gustaf VI Adolf och arkeologin och Gustav Vasa. 500 år av representation och reception. Tidigare i år genomfördes divertissementet Om och av prinsar och prinsessor på Stjernsunds slott.

på gång

Föreläsningsserie: Tio kungliga akademier i tid och rum
Lördagen den 30 september på Konstakademien med preses Peter Gillgren berättar om Vitterhetsakademien i det akademiska landskapet.

Föreläsning: Bland högresta träd och färgrika blommor
Torsdagen den 5 oktober kl. 18 föreläser professor Catharina Nolin – en av de medverkande författarna till boken Svensk trädgårdshistoria – om 1800- och 1900-talens parker. Fri entré!

Symposium: Gustav Vasa. 500 år av representation och reception
Måndagen den 16 oktober i samarbete med Nationalmuseum.

Seminarium: om publikationerna Medeltidsstaden och Kulturminnesvård/Kulturmiljövård
Onsdagen den 25 oktober på Riksantikvarieämbetet med bland andra akademiledamot Hans Andersson, professor i medeltidsarkeologi.

Onsdagkvällar på Vitterhetsakademiens bibliotek
Riksantikvarieämbetets arkiv och bibliotek har öppen programverksamhet med föredrag och visningar i arkiv- och magasin som i vanliga fall inte är öppna för allmänheten.

  • Våra kulturfastigheter

    Borgs by och Gråborg

    Borgs by i Algutsrums socken på Ölan d är en by med två kringbyggda gårdar och ladugårdar. Här finns Ölands största fornborg Gråborg och den medeltida kapellruinen S:t Knuts kapell .
    I byn bedrivs i dag traditionellt jordbruk där nötboskap och får håller betesmarkerna öppna. Besökaren kan uppleva det rika och levande kulturlandskapet bland annat genom de vandringsleder som går genom artrika hagmarker, slåtterängar och hassellundar.
    Kungl. Vitterhetsakademien förvärvade Borgs by på 1940-talet med syfte att sköta och bevara platsen samt hålla den tillgänglig för allmänheten. Då var huvuddelen av åkrarna igenväxta. Odlingslandskapet har därefter allteftersom återförts till sitt tidigare utseende och de gamla åkerytorna har tagits fram.
    Borgs by och Gråborg ligger 10 km öster om Färjestaden mellan Algutsrum och Norra Möckleby.



  • Våra kulturfastigheter

    Rettigska huset

    Det Rettigska huset tillhör Villastans första generation av bebyggelse. Huset byggdes som ett flerfamiljshus och är därmed den tidigaste avvikelsen från grundtanken om en villastad. Gatunamnet Villagatan är ett minne av att den nya stadsdelen kom att kallas Villastaden.
    Huset donerades på 1960-talet till Rettigska kulturstiftelsen, som förvaltas av Vitterhetsakademien.
    På 1870-talet fanns ett stort obebyggt område norr om Humlegården som ägdes av det privata bolaget AB Stockholms Byggnadsförening. På området ville man skapa något helt nytt och med inspiration från andra europeiska storstäder blev visionen att bygga en villastad, ”en oas i stenöknen”, bestående av enfamiljsvillor med trädgårdar omkring.  Men just Rettigska huset har inte en trädgård framför entrén som de flesta andra hus i området.




  • Våra kulturfastigheter

    Skånelaholms slott

    Skånelaholms slott uppfördes ca 1639–1643 av hovrättspresidenten Andreas Gyldenklou i tysk-nederländsk senrenässansstil, med fasad av tegel, men gårdens namn omnämns redan i ett köpebrev 1276, när Magnus Ladulås sålde egendomen till Skokloster. Slottet har inte haft så många olika ägare; den längsta perioden, från 1742 till 1918, ägdes Skånelaholm av bruksägarfamiljen Jennings. På 1890-talet putsades den ursprungliga tegelfasaden över och tillfördes rika fönsteromfattningar och dekorationer. I dag har slottet och flyglarna återfått färgsättningen från 1800-talets sista decennium.
    Herbert Rettig köpte slottet 1929. Han blev den siste private ägaren. 1962 donerade makarna Herbert och Ing-Marie Rettig slottet till Kungl. Vitterhetsakademien för att det skall ”bevaras i orubbat skick såsom kulturminnesmärke”. Slottet rymmer i dag möbler, konst, böcker och ett stort antal allmogeföremål som insamlades av familjen Rettig, som hade ett stort intresse för hembygdsvård. Ett materia medica-skåp från 1700-talet och en samling vagnar från 1800-talet hör också till slottets sevärdheter.
  • Våra kulturfastigheter

    Stensjö by

    Stensjö by är en oskiftad småländsk by med levande lant- och skogsbruk. I byn ligger boningshus och ladugårdar till flera gårdar fortfarande samlade som de gjorde på många håll i Småland innan laga skifte genomfördes under 1800-talet. Stensjö by är ett levande landskap med ett rikt biologiskt kulturarv, till exempel hamlade träd och artrika gräsmarker. 2020 ombildades byn till kulturreservat. Detta innebär ett stärkt framtida skydd för hela byn med dess byggnader, åkrar, ängar, hagmark och omfattande skogsområden.
    Skyddet för landskapet i Stensjö by förutsätter att landskapet fortsätter att brukas och hävdas. Landskapet är resultatet av generationers arbete med stenröjning, odling och ängsslåtter.

    Stensjö var från början namnet på en gård som finns omnämnd redan 1351. Namnet skrevs ursprungligen Steenzöö. Ortnamnet syftade troligen på den steniga kullen öster om den nuvarande byn som låg som en ö omgiven av Virån i öster och stråk av sanka ängar i väster. Den äldsta kartan över Stensjö från 1709 visar en gård på samma ställe som den nuvarande byn. 
  • Våra kulturfastigheter

    Stjernsunds slott


    Stjernsunds slott är beläget på en udde i sundet som förbinder sjön Alsen med Vättern. Slottet som är byggt i stram nyklassicistisk stil har sällsynt väl bevarade inredningar från 1850-talet då slottet ägdes av den kungliga familjen Bernadotte. Slottet och dess inventarier donerades av familjen Cassel till Kungl. Vitterhetsakademien på 1950-talet. 1965 förklarades slottet och parken som byggnadsminne.
    Godsets historia går tillbaka till 1600-talet då Johan Oxenstierna – därav namnet Stjernsund – lät uppföra en sätesgård som stod färdig 1664. 1785 köpte brukspatron Olof Burenstam godset och igångsatte en ståtlig nybyggnation. Det nya Stjernsund, med rena ljusputsade fasader och fyra magnifika kolonner vid ingången som enda utsmyckning, stod klart 1808. Likaså anlades en park i engelsk landskapsstil.

AKADEMIeNS ARBETE

uppdaterat 2022-12-20

Ledamöter som är aktuella med till exempel beviljade forskningsanslag, nya böcker, utmärkelser och priser: Maarit Jänterä-Jareborg, Bo Lindberg, Peter Hedström, Neil Price, Jonas Tallberg, Elena Balzamo, Torsten Persson, Thure Stenström, Karin Helander, Anders Wästfelt, Gunnel Cederlöf, Stig Strömholm, Anders Cullhed, Sten Åke Nilsson, Mats Malm, Janken Myrdal, Anders Piltz, Claes Gejrot, Jan von Bonsdorff, Eva Rystedt, Marianne Gullberg, Peter Gillgren, Lennart Elmevik, Henrik Meinander, François-Xavier Dillmann, Anne-Marie Leander Touati, Hans Kronning, Lars-Gunnar Larsson, Elisabeth Rynning.

LÄS MER

uppdaterat 2023-04-04

Senast invalda ledamöter i Akademien är Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, Stefan Helgesson, professor i engelska vid Stockholms universitet, Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, Jonas Granfeldt, professor i franska med inriktning på språkvetenskap vid Lunds universitet, Joakim Nivre, professor i datorlingvistik vid Uppsala universitet, Anders Wästfelt, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet.

Läs mer

uppdaterat 2020-10-05

Akademiens ledamöter kommer från de humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Antalet arbetande ledamöter är cirka 120, flertalet av dem deltar i de månatliga plenarsammanträdena. Akademien har dessutom hedersledamöter, utländska ledamöter, svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det totala antalet ledamöter är cirka 200.

Läs mer

uppdaterat 2022-10-25

Bokmässan 2022: Akademien på Forskartorget

Akademiens programpunkter på Forskartorget 2022 lyfte fram tre aktuella titlar – om den akademiska avhandlingens historia, konsthistorikern Felix Horb och föreställningar av ras i Sverige under 200 år. Vitterhetsakademien är tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond huvudarrangör av Forskartorget.

Symposium 16/10: Gustav Vasa – 500 år av representation och reception

Med Gustav Vasas trontillträde kommer renässansens och reformationens idéer om makt, religion och visuell kultur till Sverige. Senmedeltidens ymniga och rika fromhetsliv omförhandlas. En mer kvalificerad hovkultur etableras, där frågor om representation, exklusivitet och identitet ständigt står i förgrunden. Symposiet är ett samarbete mellan Kungl. Vitterhetsakademien och Nationalmuseum.

högtidssammankomst 2023

Programmet under högtidssammankomsten i Riddarhuset den 20 mars 2023 innehöll hälsningsord av Akademiens preses Peter Gillgren, Akademiens årsberättelse av ständige sekreteraren Karin Helander, utdelning av Akademiens priser och medaljer, musikunderhållning samt föredrag av professor Bo Andersson.

fornvännen

I Fornvännen 2023:2 lyfter Nils Harnesk fram två norrbottniska gravar från 1000-talet hittade invid Lule älv, som vittnar om områdets strategiska position i dåtidens handelsnätverk. Gravskicket liknar det i sydvästra Finland och gravgåvorna vittnar om kontakter med finska, ryska och östbaltiska områden. Madison Llewllyn och Sven Isaksson har utfört lipid-analyser på keramik från järnålder och medeltid hittad i Påtåker i Uppland, som inte bara avslöjar vilka födoämnen som tillagades, utan även ger möjlighet till kol14-datering av kärlen. Martin Hansson tar...

Läs mer

samarbeten och nätverk

Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Vitterhetsakademien och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och är ett exempel på Akademiens forskningssamarbeten. Syftet med Anekdot är att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Forskartorget på Bokmässan, Forskarfredag, Vetenskap och Allmänhet, Litteraturbanken och Runverket är andra exempel på samarbeten där Akademien medverkar till kunskapsförmedling inom humaniora och samhällsvetenskap.

Till startsidan
Instagram
Twitter
Facebook
Digitaltmuseum
My newsdesk

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Telefon: 08-440 42 80

E-post: kansli@vitterhetsakademien.se


Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm


Integritetspolicy/GDPR

Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm


Fakturaadress:

Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm

 

Bankgiro: 535-3552


© KUNGL. VITTERHETSakademien

Till toppen